Inrikes

Insatser för att få nyanlända i jobb granskade – här är de dystra siffrorna

Blanca Ley - NTD Nordic

Över 60 procent av deltagarna i förberedande utbildningar för nyanlända är fortfarande inskrivna vid Arbetsförmedlingen efter fyra år, visar en granskning som Riksrevisionen har gjort.

”Fyra år efter påbörjat etableringsuppdrag har 37 procent av de som är inskrivna hos AF någon typ av anställning”, skriver Riksrevisionen i rapporten.

Av dem som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har knappt var tredje fått ett jobb. Många varken arbetar eller deltar i några marknadsinsatser efter fyra år.

Under 2017 deltog cirka 42 000 nyanlända i insatsen som kostade 1,6 miljarder kronor. Riksrevisionen har gjort en rapport hur det har gått för dem som deltog i insatsen under 2011.

– Såväl ur ett samhällsekonomiskt som ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att så många som möjligt deltar i arbetskraften. Det är uppenbart att vi behöver bättre kunskaper om varför så många varken arbetar eller är inskrivna på Arbetsförmedlingen, säger riksrevisor Stefan Lundgren, i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen har också analyserat hur det har gått för nyanlända som deltog i Arbetsförmedlingens insats arbetspraktik. Resultatet visar sig att det är vanligare att de som deltog i arbetspraktik har fått arbete.

– En förklaring kan vara att de står närmre arbetsmarknaden än vad personer som deltar i förberedande utbildning gör, men det skulle också kunna bero på att arbetspraktik fungerar bättre än förberedande utbildning, säger Marie Gartell, projektledare för granskningen, pressmeddelandet.

Riksrevisionen anser att uppföljning och utvärdering av aktiviteter för nyanlända är bristfällig trots att det ingår i Arbetsförmedlingens uppdrag.

Rapporten visar också att det är betydligt vanligare för männen att de har hittat jobb än det är för kvinnorna. Det framkommer också att de som bara har förgymnasial utbildning stannar kvar längre på Arbetsförmedlingen, vilket innebär att de som har högre utbildning har lättare att få jobb.

Det tar förvisso lång tid för många av deltagarna i etableringsuppdraget att hitta jobb och många lämnar dessutom arbetskraften. Men dock visar utvärderingar av etableringsreformens införande ”att reformen har haft en positiv effekt vad gäller att påskynda de nyanländas etablering på arbetsmarknaden”, skriver konstaterar man i rapporten.

SCB har tidigare visat i en rapport att efter tio års tid i Sverige arbetade 60 procent av kvinnorna som kommit som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen var det lite mer än 60 procent av flyktingarna och cirka 70 procent av anhöriginvandrarna som hade jobb.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

Inrikes

Insatser för att få nyanlända i jobb granskade – här är de dystra siffrorna

Blanca Ley - NTD Nordic

Över 60 procent av deltagarna i förberedande utbildningar för nyanlända är fortfarande inskrivna vid Arbetsförmedlingen efter fyra år, visar en granskning som Riksrevisionen har gjort.

”Fyra år efter påbörjat etableringsuppdrag har 37 procent av de som är inskrivna hos AF någon typ av anställning”, skriver Riksrevisionen i rapporten.

Av dem som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har knappt var tredje fått ett jobb. Många varken arbetar eller deltar i några marknadsinsatser efter fyra år.

Under 2017 deltog cirka 42 000 nyanlända i insatsen som kostade 1,6 miljarder kronor. Riksrevisionen har gjort en rapport hur det har gått för dem som deltog i insatsen under 2011.

– Såväl ur ett samhällsekonomiskt som ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att så många som möjligt deltar i arbetskraften. Det är uppenbart att vi behöver bättre kunskaper om varför så många varken arbetar eller är inskrivna på Arbetsförmedlingen, säger riksrevisor Stefan Lundgren, i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen har också analyserat hur det har gått för nyanlända som deltog i Arbetsförmedlingens insats arbetspraktik. Resultatet visar sig att det är vanligare att de som deltog i arbetspraktik har fått arbete.

– En förklaring kan vara att de står närmre arbetsmarknaden än vad personer som deltar i förberedande utbildning gör, men det skulle också kunna bero på att arbetspraktik fungerar bättre än förberedande utbildning, säger Marie Gartell, projektledare för granskningen, pressmeddelandet.

Riksrevisionen anser att uppföljning och utvärdering av aktiviteter för nyanlända är bristfällig trots att det ingår i Arbetsförmedlingens uppdrag.

Rapporten visar också att det är betydligt vanligare för männen att de har hittat jobb än det är för kvinnorna. Det framkommer också att de som bara har förgymnasial utbildning stannar kvar längre på Arbetsförmedlingen, vilket innebär att de som har högre utbildning har lättare att få jobb.

Det tar förvisso lång tid för många av deltagarna i etableringsuppdraget att hitta jobb och många lämnar dessutom arbetskraften. Men dock visar utvärderingar av etableringsreformens införande ”att reformen har haft en positiv effekt vad gäller att påskynda de nyanländas etablering på arbetsmarknaden”, skriver konstaterar man i rapporten.

SCB har tidigare visat i en rapport att efter tio års tid i Sverige arbetade 60 procent av kvinnorna som kommit som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen var det lite mer än 60 procent av flyktingarna och cirka 70 procent av anhöriginvandrarna som hade jobb.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024