Det ser inte ut att bli någon stor omgörning av asylpolitiken, trots budskapen före valet om stora omtag. Regeringens planerade utredning ser ut att bli mindre omfattande än väntat.

Moderaterna och Sverigedemokraterna är kritiska.

– Det sista som svensk migrationspolitik behöver är ytterligare ett försök att lappa och laga i ett dysfunktionellt system, säger Maria Malmer Stenergard, nybliven talesperson för Moderaterna i migrationsfrågor.

Hon efterlyser ett helhetsgrepp för att utforma en långsiktig och stram migrationspolitik.

Sverigedemokraternas talesperson på området, Paula Bieler anser också att det behövs en stor, heltäckande utredning, inte en som petar i enskilda frågor.

När Sveriges framtida asylpolitik diskuterades inför valet förväntade sig många en stor översyn av politiken.

Migrationsminister Morgan Johansson (S) sade dock nyligen, i en intervju med TT, att han vill fokusera på ett mindre antal ändringar.

– Min poäng är att man kan inte ha för många frågor om man bara har ett år på sig, sade Johansson.

Tidtabellen bestäms, enligt honom, av att den tillfälliga lagen som styr asyl och migration efter flyktingkrisen 2015 ska förlängas i sommar med två år, för att bytas mot en permanent lagstiftning sommaren 2021.

Mindre stram?

Enligt Johansson är en given fråga för den parlamentariska kommitté som ska tillsättas en ny humanitär skyddsgrund för att få asyl i Sverige. Det är ett steg i mer generös riktning, som regeringen, C och L kommit överens om. De partierna har dessutom redan kommit överens om generösare regler för familjeåterförening.

En annan fråga är, enligt Johansson, om Sverige ska ha permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.

Tanken är att alla riksdagspartier ska få vara med i kommittén.

M kritiserar

Moderaterna anser att upplägget strider mot vad Socialdemokraterna sade under valrörelsen – om behovet att ha en bred utredning, stramare asylpolitik och kanske en överenskommelse som M och S garanterar för lång tid framöver.

– Men de konkreta förslag regeringen har presenterat om familjeåterförening och ny humanitär skyddsgrund, och att man bara vill ta i ett fåtal förslag i en ny utredning talar för att man inte vill ta långsiktigt ansvar för och verkligen skapa ett system som håller över tid, säger Maria Malmer Stenergard.

Utredningen borde, anser hon, också ta upp regler för familjeåterförening, återvändande, regler för medborgarskap och vad som ska gälla för tillgång till svensk välfärd.

"Vacker på pappret"

Joakim Ruist är universitetslektor och nationalekonom vid Göteborgs universitet. Han forskar om migration, migrationsekonomi och attityder till invandring.

– Vi ska komma ihåg att oavsett vad som händer i frågor om permanent kontra tillfälligt uppehållstillstånd, och ny humanitär skyddsgrund, så kommer vi fortfarande att ha en asylpolitik som leder till att människor dör, säger Ruist.

Han förespråkar att ett kvotsystem ska ersätta den nuvarande asylrätten.

Det skulle, enligt Ruist innebära en flyktingmottagning som inte styrs av en asylrätt som är vacker på pappret och "hur många som väljer att riskera livet i Sahara och på Medelhavet."

– Vi behöver ge människor som befinner sig i t ex Libanon eller Turkiet möjligheten att söka asyl i Sverige därifrån och vi behöver ge oss själva möjligheten att välja enligt våra egna kriterier vilka av dessa ansökningar som vi bifaller. Då slipper människor ta risker i onödan och vi får kontroll över vår egen situation, säger Ruist.

Han tror att det skulle kunna ge en större acceptans för flyktinginvandring.

(Lars Larsson/TT)