Det finns inga övertygande bevis för att artificiella sötningsmedel innebär några fördelar för hälsan. En mängd studier har gjorts men det går inte att dra några slutsatser av dem, skriver forskare.

Energirika livsmedel i allmänhet och socker i synnerhet har pekats ut som boven i dramat, både för den som vill gå ner i vikt och undvika ohälsa.

Matindustrin har svarat genom att pumpa ut en uppsjö av light-produkter på marknaden, där sockret har ersatts med konstgjorda sötningsmedel. I dag finns dessa sötningsmedel i allt ifrån grönsaksberedningar, marmelad och sylt till läsk, glass och sportdrycker.

Men bevisen för att ett högre intag av dessa sötningsmedel verkligen resulterar i en bättre hälsa är få, om inte obefintliga.

Ingen relevans

Det konstaterar en grupp europeiska forskare efter att ha analyserat 56 studier där individer, både vuxna och barn, med hög respektive låg konsumtion av artificiella sötningsmedel har jämförts med varandra. De mått som analyserades var kroppsvikt, blodsocker, tandhälsa, humör, samt eventuell förekomst av cancer, hjärtsjukdom och njursjukdom.

Enligt forskarna, som nyligen redovisade sina resultat i British Medical Journal, fanns det inga kliniskt relevanta eller statistiskt signifikanta skillnader mellan personer som hade konsumerat mer artificiella sötningsmedel, jämfört med personer som inte hade konsumerat sådana sötningsmedel alls eller endast i en liten omfattning.

Dåliga bevis

I vissa studier, skriver forskarna, syns skillnader. Som att vuxna som har ett högt intag har förbättringar i kroppsmasseindex (BMI), jämfört med vuxna som har ett litet intag av dessa sötningsmedel. Men skillnaderna var oftast små och bevisvärdet så litet att det inte går att dra några som helst slutsatser av studierna. Andra studier visade i stället på en negativ inverkan av dessa sötningsmedel, men även dessa studier ansågs inte kunna bevisa någonting, varför frågan om dessa sötningsmedel vara eller icke-vara kvarstår.

(Johan Nilsson/TT)