Illegal handel med plast ökar
"Plast finns på land och i haven – där marina djur trasslar in sig i det. Det regnar mikroplast i Arktis. Plast finns i maten vi äter, i vattnet vi dricker och i luften vi andas", säger Metta Wiese på Världsnaturfonden WWF. Foto: Heiko Junge/NTB Scanpix/TT-arkivbild


Plast smugglas illegalt till länder som inte har kapacitet att ta hand om det, larmar Interpol och Världsnaturfonden (WWF).

– Nu står vi inför ett fruktansvärt föroreningsproblem. Plast finns i maten vi äter, i vattnet vi dricker och i luften vi andas, säger Metta Wiese, havs- och plastexpert.

Allt mer plastavfall transporteras olagligt mellan länder, visar en ny rapport från FN-organet Interpol.

Enligt Interpols kartläggning sker illegala transporter av plastavfall från både Europa och Nordamerika, mottagarländerna ligger främst i Asien men även i Afrika och Sydamerika.

– Det handlar om enorma avfallsströmmar, säger Metta Wiese, havs- och plastexpert på WWF.

Problemet har accelererat efter att Kina 2018 meddelade att de inte längre ville ta emot plastavfall. Innan dess hade landet under nästan två decennier tagit emot 45–50 procent av det globala plastavfallet.

Plötsligt skulle avfallsströmmen hitta nya vägar.

– Då gick det till andra asiatiska länder, men många av de länderna har inte en hållbar avfallshantering, de har inte alls kapacitet och resurser att ta emot de här enorma mängderna avfall, säger Metta Wiese.

Illegala plasttransporter från Europa och Nordamerika till bland annat Asien är ett ökande problem, varnar Interpol i ny rapport. Foto: Terje Pedersen/NTB Scanpix/TT-arkivbild

"Regnar mikroplast"

Enligt Interpols rapport används 40 procent av transportvägarna från Europa till Asien och en tredjedel från Nordamerika till Asien för olagliga transporter av avfall, det mesta plast. Kriminella ligor använder lagliga transporter för att dölja brottslig aktivitet.

– Det Interpool sett när de öppnar containrar är först den avfallsmängd som är laglig, som framgår av dokumenten. Bakom det finns olagligt avfall, säger Metta Wiese.

En av de åtgärder som Världsnaturfonden vill se är stöd till avfallshantering i låginkomstländer.

– Många länder upplever att plasten dumpas i containers i deras hamnar, men sedan kan de inte hantera den, säger Metta Wiese.

Resultatet blir i många fall olagliga avfallsbränder och soptippar där föroreningar samlas och riskerar att läcka ut i den omgivande miljön.

– Nu står vi inför ett fruktansvärt föroreningsproblem. Plast finns på land och i haven – där marina djur trasslar in sig i det. Det regnar mikroplast i Arktis. Plast finns i maten vi äter, i vattnet vi dricker och i luften vi andas, säger Metta Wiese.

Skräp för hundratals miljoner

Världsnaturfonden vill att världens länder ska gå samman om ett globalt plastavtal.

– Till 2030 måste vi stoppa allt utsläpp av plast i naturen och ha 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet, investering i forskning och kapacitetsuppbyggnad, förbättrad övervakning, kontroll och efterlevnad, säger Metta Wiese.

Interpool har kommit med flera rekommendationer till förstärkt internationellt, statligt brottsbekämpningsarbete rörande de illegala plasttransporterna.

– Transporten går inte från punkt A till B, då hade det varit lätt att ta reda på var det kom ifrån. Det är så många som är inblandade, som tjänar pengar, säger Metta Wiese.

Under en månad, i juni 2017, genomförde Interpol en global aktion mot den illegala handeln. De uppskattar att de hittade olagligt avfall till ett värde av 33 miljoner dollar, motsvarande drygt 288 miljoner kronor, vilket kan ge en fingervisning om värdet på de illegala plasttransporterna.

(Ellinor Knoxborn/TT)