loadingMeteorregn syns i byn Krev, cirka 100 km nordväst om Minsk den 12 augusti 2019. Foto: Sergei Gapon/AFP/Getty Images
Meteorregn syns i byn Krev, cirka 100 km nordväst om Minsk den 12 augusti 2019. Foto: Sergei Gapon/AFP/Getty Images
Vetenskap

I natt kan du se stjärnregn på himlen

Epoch Times

I natt infaller ett av årets mest spektakulära meteorregn – Perseiderna. För den som vill se "stjärnor" falla finns flera tips.

Perseiderna har fått sitt namn av att meteorerna ser ut att komma från stjärnbilden Perseus, men i själva verket går de att se på stora delar av himlavalvet.

Rymdstenarna, eller kornen som det oftast är fråga om, härstammar från kometen Swift-Tuttle. Det är när jordens bana skär molnet av partiklar som frigjorts från kometen och de träder in i vår atmosfär som det skapas vad vi kallar stjärnfall. Kornen brinner helt enkelt upp av den enorma friktionen. Större stenar genererar större friktion och därmed längre skådespel på himlen. I vissa fall dimper stenarna till och med ner på jorden och kallas då meteoriter.

Perseiderna infaller i augusti varje år, och nu under natten mot tisdag är det dags igen. Framåt småtimmarna tisdag morgon den 13 augusti är de som mest frekventa, skriver Populär Astronomi. De har under kvällarna fram till nu även varit synliga och kommer så vara några kvällar till efter denna – men i mycket mindre utsträckning.

Om man vill bevittna detta skådespel är rådet att ta sig ut från staden, bort från alla ljusförstörande lampor och bilar, ut på landet. Ögonen behöver tid att vänja sig vid mörkerseende.

Därutöver är rådet att inte titta mot månen, som är på väg mot fullmåne just nu, eftersom den i sig förstör mörkerseendet. Samtidigt måste man hoppas på en klar himmel och gärna stanna uppe sent, kanske till klockan två-tre. Belöningen kan vara stor då, när antalet Perseider når sin höjdpunkt är de 60 stycken i timmen eller fler.

(Niklas Svahn/TT)

Meteorregn

(TT)

Meteorregn inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.

I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.

Ett meteorregn kan vara från några timmar till flera veckor.

Källa: Nationalencyklopedin

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMeteorregn syns i byn Krev, cirka 100 km nordväst om Minsk den 12 augusti 2019. Foto: Sergei Gapon/AFP/Getty Images
Meteorregn syns i byn Krev, cirka 100 km nordväst om Minsk den 12 augusti 2019. Foto: Sergei Gapon/AFP/Getty Images
Vetenskap

I natt kan du se stjärnregn på himlen

Epoch Times

I natt infaller ett av årets mest spektakulära meteorregn – Perseiderna. För den som vill se "stjärnor" falla finns flera tips.

Perseiderna har fått sitt namn av att meteorerna ser ut att komma från stjärnbilden Perseus, men i själva verket går de att se på stora delar av himlavalvet.

Rymdstenarna, eller kornen som det oftast är fråga om, härstammar från kometen Swift-Tuttle. Det är när jordens bana skär molnet av partiklar som frigjorts från kometen och de träder in i vår atmosfär som det skapas vad vi kallar stjärnfall. Kornen brinner helt enkelt upp av den enorma friktionen. Större stenar genererar större friktion och därmed längre skådespel på himlen. I vissa fall dimper stenarna till och med ner på jorden och kallas då meteoriter.

Perseiderna infaller i augusti varje år, och nu under natten mot tisdag är det dags igen. Framåt småtimmarna tisdag morgon den 13 augusti är de som mest frekventa, skriver Populär Astronomi. De har under kvällarna fram till nu även varit synliga och kommer så vara några kvällar till efter denna – men i mycket mindre utsträckning.

Om man vill bevittna detta skådespel är rådet att ta sig ut från staden, bort från alla ljusförstörande lampor och bilar, ut på landet. Ögonen behöver tid att vänja sig vid mörkerseende.

Därutöver är rådet att inte titta mot månen, som är på väg mot fullmåne just nu, eftersom den i sig förstör mörkerseendet. Samtidigt måste man hoppas på en klar himmel och gärna stanna uppe sent, kanske till klockan två-tre. Belöningen kan vara stor då, när antalet Perseider når sin höjdpunkt är de 60 stycken i timmen eller fler.

(Niklas Svahn/TT)

Meteorregn

(TT)

Meteorregn inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.

I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.

Ett meteorregn kan vara från några timmar till flera veckor.

Källa: Nationalencyklopedin

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024