loading

Kerstin Riedel tipsar gärna om hur man kan äta naturens ätliga växter. Här visar hon den rapsliknande ryssgubben, som är ätlig. Foto: Privat
Kerstin Riedel tipsar gärna om hur man kan äta naturens ätliga växter. Här visar hon den rapsliknande ryssgubben, som är ätlig. Foto: Privat
Hälsa

Hon värnar gammal kunskap om ätliga ogräs

Eva Sagerfors

Kunskapen om ätliga växter i naturen är gammal, men inte allmän, som förr. Det berättar Kerstin Riedel, som sedan slutet av 1980-talet har lärt ut sådan kunskap till både vuxna och barn. Det handlar om såväl ogräs som vackra blommor.

Sedan 1989 har Kerstin Riedel i Uppsala lärt ut om ätliga växter i naturen, bland annat som en del i fortbildning av personal på förskolor och skolor. Det som driver henne är framför allt att få sprida kunskapen om att man kan äta vilda växter.

– Den kunskapen har vi haft under många hundra år. De som hade kunskaper om vilka växter man kunde äta var kvinnorna och detta har man varit dålig på att skriva ner.

Ätliga växter

Nässlans blad kan snabbförvällas och användas till pesto. Torkade blad blir te eller smulas till pulver i bröd eller smoothies.

Maskrosens knoppar, blommor och blad används på olika vis. De gula strålblommorna kan strös över sallad eller torkas till te.

Kirskålen kännetecknas av att de ljusgröna, nya bladen utgör en trekant och ser ut som getfötter och att stjälken är trekantig. Bladen används som spenat, men har en lite starkare, kryddig smak.

Mjölkörtens skott kokas som sparris och äts med smör. Bladen har en frisk, mild smak och används i sallad eller torkas till te.

Svinmållans blad påminner om spenat i smaken och kan användas i sallad eller tillagade. Torkade frön passar i bröd och müsli.

Röllekans blad har en lite starkare smak och är goda som krydda i sallad eller soppa.

Tusenskönans blommor och blad är goda. Särskilt goda är de innersta bladen i bladrosetten. De kan ätas färska. Blomknopparna smakar nötaktigt och kan användas som kapris. Dekorera maten med blommorna.

Syrénblommor är goda att göra saft på och blommorna kan frysas in i iskuber.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Kerstin Riedel tipsar gärna om hur man kan äta naturens ätliga växter. Här visar hon den rapsliknande ryssgubben, som är ätlig. Foto: Privat
Kerstin Riedel tipsar gärna om hur man kan äta naturens ätliga växter. Här visar hon den rapsliknande ryssgubben, som är ätlig. Foto: Privat
Hälsa

Hon värnar gammal kunskap om ätliga ogräs

Eva Sagerfors

Kunskapen om ätliga växter i naturen är gammal, men inte allmän, som förr. Det berättar Kerstin Riedel, som sedan slutet av 1980-talet har lärt ut sådan kunskap till både vuxna och barn. Det handlar om såväl ogräs som vackra blommor.

Sedan 1989 har Kerstin Riedel i Uppsala lärt ut om ätliga växter i naturen, bland annat som en del i fortbildning av personal på förskolor och skolor. Det som driver henne är framför allt att få sprida kunskapen om att man kan äta vilda växter.

– Den kunskapen har vi haft under många hundra år. De som hade kunskaper om vilka växter man kunde äta var kvinnorna och detta har man varit dålig på att skriva ner.

Ätliga växter

Nässlans blad kan snabbförvällas och användas till pesto. Torkade blad blir te eller smulas till pulver i bröd eller smoothies.

Maskrosens knoppar, blommor och blad används på olika vis. De gula strålblommorna kan strös över sallad eller torkas till te.

Kirskålen kännetecknas av att de ljusgröna, nya bladen utgör en trekant och ser ut som getfötter och att stjälken är trekantig. Bladen används som spenat, men har en lite starkare, kryddig smak.

Mjölkörtens skott kokas som sparris och äts med smör. Bladen har en frisk, mild smak och används i sallad eller torkas till te.

Svinmållans blad påminner om spenat i smaken och kan användas i sallad eller tillagade. Torkade frön passar i bröd och müsli.

Röllekans blad har en lite starkare smak och är goda som krydda i sallad eller soppa.

Tusenskönans blommor och blad är goda. Särskilt goda är de innersta bladen i bladrosetten. De kan ätas färska. Blomknopparna smakar nötaktigt och kan användas som kapris. Dekorera maten med blommorna.

Syrénblommor är goda att göra saft på och blommorna kan frysas in i iskuber.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024