I närheten av Ensamheten ligger Lerberg med ett torp och ekonomibyggnader som ladugård, fårhus, vedbod, en tvättstuga där tiden stannat (tvätt kvar på linan) och ett gammalt timmerhus som min mor och far adopterat. Det var i Lerberg mina förfäder bodde innan de bosatte sig i Ensamheten och det var denna historiska och vackra plats som blev mitt och Björns allra första skogsköp (2009).

Den uttalade målsättningen är att rusta upp torpet, hindra förfall och göra det redo för övernattning till den 25 augusti (fågeljaktpremiären). Övernattningsbart är givetvis en definitionsfråga och det är klart att det kommer att gå att tälta inomhus om vi inte hunnit komma i ordning eller tjuvlåna morsfarsans (timmerhuset) ett par meter bredvid, som både har kamin, sängar och hög mysfaktor.

Vi ger iallafall järnet med Lerbergsfixandet. Jag är en nästintill odödlig entusiast med starka projektledardrag och Björn är effektiv och rationell och med support från släktingar och tips och råd från sakkunniga som ekohusgurus som Maria Block och Varis Bokalders (författarna till ekohusbibeln Byggekologi – kunskap för ett hållbart byggande) händer det saker, men färdiga blir vi knappast 2016, men det kommer ju fler år och att bara vara i Lerberg är lycka för mig.

Lycka för mig är att svinga en slägga, spetta med ett stålspett och bära sten, ha ha, ja riktig strong woman träning.

Många, många imponerande stenar har vi forslat ut de dagar Björn den stackaren åkte på förkylning och ”spökblindtarm”, diffus magsmärta som knappast bara var en fis på tvären.

Många stenar och spikar blir det och sedan ska det skottas sågspån och gamla myrstackar, yes, det var tydligen sådant man isolerade vinden med förr i tiden.

Heidi Andersson är elvafaldig världsmästarinna i armbrytning och har ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor. Tillsammans med maken Björn Ferry är målet att bli planetskötare i världsklass, med siktet inställt mot att leva fossilfritt 2025.

Texten publicerades ursprungligen på familjens blogg.