Redan i höst ska Socialstyrelsen lämna sin analys över hur en civilplikt inom hälso- och sjukvården kan se ut i händelse av krig.
– Det brutala ryska anfallskriget i Ukraina har visat att vissa verksamheter kräver mer personal som går utöver det fredstida behovet, säger minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), vid en pressträff tillsammans med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) på torsdagen.
– Därför blir det nu ett snabbspår för frågan, fortsätter Bohlin.
Sjukvården kommer att behöva mer personal om den ska klara av att ta hand om tusentals skadade i händelse av krig. Därför måste civilplikten inom sjukvården aktiveras, meddelar ministrarna.
Det är framför allt legitimationsyrken man behöver titta igenom för att säkerställa vilka kompetenser som finns och var de finns, enligt sjukvårdsministern.
– Mer än 13 000 sjuksköterskor har lämnat yrket det senaste åren och jobbar i andra verksamheter och de kan vara möjliga för civilplikt. Vi behöver titta på hur repetitions- och påbyggnadsutbildningar för dem kan se ut, säger Acko Ankarberg Johansson.
Socialstyrelsen får nu i uppdrag att analysera och bedöma vilka åtgärder som är nödvändiga för att ett system med civilplikt ska kunna införas inom hälso- och sjukvården.
Senast den 28 november i år ska Socialstyrelsen lämna en slutredovisning av uppdraget, men redan den 17 juni ska en muntlig delredovisning lämnas till regeringskansliet.
