loading

Armbrytning med en isbjörn under Klimatfestivalen vid Stockholms universitet, maj 2017.
Armbrytning med en isbjörn under Klimatfestivalen vid Stockholms universitet, maj 2017.
Blogg

Heidi Andersson: Så satsar vi på "Biffen" – för klimatet

Heidi Andersson

Vår livsmedelsproduktion är den enskilt största bidragande orsaken till att vi övertrasserar planetens gränser. Livsmedelsproduktionen förbrukar mest markyta och färskvatten, släpper ut mest växthusgaser och utgör det största hotet mot den biologiska mångfalden och är en betydande källa till övergödning.

Bilen – Biffen – Bostaden. Så brukar klimathotets primära problemområden ringas in. ”Biffen” betecknar livsmedel i stort. Det räcker inte att vi äter grönt om tonvis med ätbara livsmedel hamnar i soporna. Varje svensk slänger i genomsnitt cirka 1 kilo fullt ätbar mat varje vecka. Det är ett problem eftersom maten har så stor miljöpåverkan.

Globalt slängs en tredjedel av all mat i livsmedelkedjan, den största delen av svinnet står hushållen för. I Sverige handlar det om 45 kilo ätbar mat per person och år enligt Livsmedelsverket. Det ser likadant ut i övriga nordiska länder.

Dagsläget Björn, Heidi, Dante

– Självförsörjande: vilt, får, potatis, bär

– Lunch Hotellet i Storuman (sker ofta eftersom det både är praktiskt och effektivt när man samtidigt kan ha lunchmöten)

– Handlar ekologiskt, lokalproducerat

– Tål allt, äter allt – vilket är praktiskt på resor och affärsmiddagar 

Plan

– Äta mer vegetariskt som inte bara är havregrynsgröt (snabblagad i mikron..som jag strax ska trycka i mig).

– Äta och handla efter säsong, kolla upp om det finns användbara appar (har inte hittat någon klockren än – hojta gärna till om du har tips).

– Odla mer, samla mer, införskaffa växthus.

Växthuset börjar ta form!

– Påverka hotellet, övriga restauranger, kommunen och skolan att servera mat med så liten påverkan som möjligt på våra livsmiljöer.

– Välja vegetariskt när det är möjligt när vi reser och ha som rutin att fråga om innehåll och ursprung.

– Läsa på och lära oss om permakulturodling (permakultur – hållbart odlande – odla med naturen och inte mot den. Nyttja det naturliga. Lägg ner mer energi på planering av odlingar för att sedan minimera ogräsbekämpandet och skadedjursbekämpandet).

– Läsa på och lära oss om konservering och omhändertagande av HELA djur.

– Vara redo med egna matlager om hyllorna gapar tomma på ICA/COOP vid eventuell transportstörning på grund av extremväder eller liknande.

Egen beredskap

I Sverige har vi idag inga beredskapslager, så det lär vara en poäng att JAG personligen tar på mig ansvaret för att se till att jag överlever. HÄR via Krisberedskapsmyndigheten finns bra tips!

Hur många i Sverige har vatten och mat hemma för en veckas behov? Blir det riktig kris lämnar vi lägenheten i Storuman fortast möjligt och tar oss till Ensamheten; där finns både kunskap och resurser! Farmor Elsa, se till att lev så länge du kan, för än har jag så mycket kvar att lära.

Farmor Elsa. Urmodern som besitter kunskap så värdefull, så värdefull. Hur tar man hand om HELA djur, lagar mat på ingenting och kunskapen om att lappa och laga saker istället för att slänga.

I höstas lyckades Björn fälla skogens konung och jag gav mig tusan på att ta tillvara på alla ben, vilket resulterade i ett antal liter pölsa, och cirka 60 liter köttsoppa! Nästa älg som fälls vill jag ta både blod, feta och tarmar från till stora blodkorvskokningen som är jultradition i Ensamheten, det så kallade Midvinterblotet. När jag blir stor ska jag behärska konsten att kunna ta hand om en hel älg – det är en målsättning.

Älghässja. Dagen efter bärs köttet hem med muskelkraft. En stark tradition med farbror Leif som jaktledare.

Vi är i början av vår resa, Björn och jag är två vanliga dödliga, inga proffs, forskare eller liknande och jag vill ödmjukt understryka att alla tips och råd mottages tacksamt. Det som talar för att vi ska lyckas är att vi har viljan och vet att man inte blir världsmästare/olympisk mästare genom att träna 2 ggr/vecka – ska man bli bra på någonting så är det 100 procent fokus som gäller!

Så mycket som jag lärt mig av att driva eget företag från tonåren och av målsättningen att bli fossilfri år 2025, finns det nog ingen utbildning i världen som kan konkurrera med. Varje dag är en möjlighet att närma sig målet – att leva fossilfritt år 2025. Vill man förändra världen, kan man alltid börja med sig själv.

 

Heidi Andersson är elvafaldig världsmästarinna i armbrytning och har ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor. Tillsammans med maken Björn Ferry är målet att bli planetskötare i världsklass, med siktet inställt mot att leva fossilfritt 2025.

Texten publicerades ursprungligen på familjens blogg. 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Armbrytning med en isbjörn under Klimatfestivalen vid Stockholms universitet, maj 2017.
Armbrytning med en isbjörn under Klimatfestivalen vid Stockholms universitet, maj 2017.
Blogg

Heidi Andersson: Så satsar vi på "Biffen" – för klimatet

Heidi Andersson

Vår livsmedelsproduktion är den enskilt största bidragande orsaken till att vi övertrasserar planetens gränser. Livsmedelsproduktionen förbrukar mest markyta och färskvatten, släpper ut mest växthusgaser och utgör det största hotet mot den biologiska mångfalden och är en betydande källa till övergödning.

Bilen – Biffen – Bostaden. Så brukar klimathotets primära problemområden ringas in. ”Biffen” betecknar livsmedel i stort. Det räcker inte att vi äter grönt om tonvis med ätbara livsmedel hamnar i soporna. Varje svensk slänger i genomsnitt cirka 1 kilo fullt ätbar mat varje vecka. Det är ett problem eftersom maten har så stor miljöpåverkan.

Globalt slängs en tredjedel av all mat i livsmedelkedjan, den största delen av svinnet står hushållen för. I Sverige handlar det om 45 kilo ätbar mat per person och år enligt Livsmedelsverket. Det ser likadant ut i övriga nordiska länder.

Dagsläget Björn, Heidi, Dante

– Självförsörjande: vilt, får, potatis, bär

– Lunch Hotellet i Storuman (sker ofta eftersom det både är praktiskt och effektivt när man samtidigt kan ha lunchmöten)

– Handlar ekologiskt, lokalproducerat

– Tål allt, äter allt – vilket är praktiskt på resor och affärsmiddagar 

Plan

– Äta mer vegetariskt som inte bara är havregrynsgröt (snabblagad i mikron..som jag strax ska trycka i mig).

– Äta och handla efter säsong, kolla upp om det finns användbara appar (har inte hittat någon klockren än – hojta gärna till om du har tips).

– Odla mer, samla mer, införskaffa växthus.

Växthuset börjar ta form!

– Påverka hotellet, övriga restauranger, kommunen och skolan att servera mat med så liten påverkan som möjligt på våra livsmiljöer.

– Välja vegetariskt när det är möjligt när vi reser och ha som rutin att fråga om innehåll och ursprung.

– Läsa på och lära oss om permakulturodling (permakultur – hållbart odlande – odla med naturen och inte mot den. Nyttja det naturliga. Lägg ner mer energi på planering av odlingar för att sedan minimera ogräsbekämpandet och skadedjursbekämpandet).

– Läsa på och lära oss om konservering och omhändertagande av HELA djur.

– Vara redo med egna matlager om hyllorna gapar tomma på ICA/COOP vid eventuell transportstörning på grund av extremväder eller liknande.

Egen beredskap

I Sverige har vi idag inga beredskapslager, så det lär vara en poäng att JAG personligen tar på mig ansvaret för att se till att jag överlever. HÄR via Krisberedskapsmyndigheten finns bra tips!

Hur många i Sverige har vatten och mat hemma för en veckas behov? Blir det riktig kris lämnar vi lägenheten i Storuman fortast möjligt och tar oss till Ensamheten; där finns både kunskap och resurser! Farmor Elsa, se till att lev så länge du kan, för än har jag så mycket kvar att lära.

Farmor Elsa. Urmodern som besitter kunskap så värdefull, så värdefull. Hur tar man hand om HELA djur, lagar mat på ingenting och kunskapen om att lappa och laga saker istället för att slänga.

I höstas lyckades Björn fälla skogens konung och jag gav mig tusan på att ta tillvara på alla ben, vilket resulterade i ett antal liter pölsa, och cirka 60 liter köttsoppa! Nästa älg som fälls vill jag ta både blod, feta och tarmar från till stora blodkorvskokningen som är jultradition i Ensamheten, det så kallade Midvinterblotet. När jag blir stor ska jag behärska konsten att kunna ta hand om en hel älg – det är en målsättning.

Älghässja. Dagen efter bärs köttet hem med muskelkraft. En stark tradition med farbror Leif som jaktledare.

Vi är i början av vår resa, Björn och jag är två vanliga dödliga, inga proffs, forskare eller liknande och jag vill ödmjukt understryka att alla tips och råd mottages tacksamt. Det som talar för att vi ska lyckas är att vi har viljan och vet att man inte blir världsmästare/olympisk mästare genom att träna 2 ggr/vecka – ska man bli bra på någonting så är det 100 procent fokus som gäller!

Så mycket som jag lärt mig av att driva eget företag från tonåren och av målsättningen att bli fossilfri år 2025, finns det nog ingen utbildning i världen som kan konkurrera med. Varje dag är en möjlighet att närma sig målet – att leva fossilfritt år 2025. Vill man förändra världen, kan man alltid börja med sig själv.

 

Heidi Andersson är elvafaldig världsmästarinna i armbrytning och har ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor. Tillsammans med maken Björn Ferry är målet att bli planetskötare i världsklass, med siktet inställt mot att leva fossilfritt 2025.

Texten publicerades ursprungligen på familjens blogg. 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024