Hôtel Eggers speglar svunna tider
Trappan som leder ned till receptionen. Foto: Susanne W Lamm


Somliga hus tycks mer än andra andas och ha själ. Det anrika Hôtel Eggers i hjärtat av Göteborg är ett sådant.

Hôtel Eggers vårdar sin position som ett av Sveriges äldsta hotell som fortfarande är i drift. Byggnaden uppfördes i nyrenässansstil på resterna av den gamla stadsmuren 1859 i samband med att järnvägsstationen byggdes alldeles bredvid. Den har överlevt konkurrens, bränder och rivningshot, och idag är fastigheten kulturmärkt. Hotell Eggers har hyst celebriteter som Anders Zorn, Evert Taube, prins Bertil och Jussi Björling, men även spioner, amerikaemigranter och vanligt folk.

Hotel Eggers i slutet av 1890-talet. Bild: Aron Jonason

Det är lätt att förflyttas i tid och rum där du går i den varmt inredda korridoren, vars knarrande golv böljar än hit, än dit på typiskt 1800-talsvis, där inte en vinkel tycks rak vid närmare betraktelse, och speglar i guldram varvas med tidningsurklipp om minnesvärda världshändelser. Om huset kunde tala hade det berättat för dig att det stod här även då. Det stod här och var antagligen fullt av liv och rörelse när Elvis kallades in i det militära, vid den första månfärden och vid Titanics förlisning. 

Mötesplats

De första stadshotellen som uppstod i samband med järnvägsutbyggnaden övertog ofta societetshusens tidigare roll och fungerade som mötesplatser för grupper med gemensamma intressen. Det är inte svårt att föreställa sig en grupp med missnöjda sekelskifteskonstnärer som Zorn, Ernst Josephson och Bruno Liljefors träffas på Eggers för att bilda konstnärsförbundet 1886. Det framgår inte av historien men kanske satt de i restaurangen eller i the "American Bar" som sålde "alla slag av moderna drinks" när de planerade för egna utställningar utanför den vad de ansåg tröga konstakademin. 

Hotellet hade vid det här laget redan fått sitt nuvarande namn efter Emil Eggers övertagande 1883, och hade en förnämlig standard med elektricitet, telefon på rummen och hiss. Eggers-vapnet som finns reproducerat lite överallt i hotellet har en glödlampa i centrum, vilket står för elektriciteten. Ovanför den flyger några bin runt en bikupa, vilka tydligen symboliserar hotellets flitiga anställda.

Broderat Eggers-vapen hänger i en av korridorerna. Bikupan och de flitiga bina representerar hotellets flitiga anställda.Foto: Susanne W Lamm

Hotellet ska ha varit sista anhalten för många emigranter som skulle med Amerikabåten från västkustens viktigaste hamnstad. Runt revolutionen i Ryssland 1917 vistades många ryska flyktingar på hotellet, och under andra världskriget ska Eggers ha varit mötesplats för spioner för de båda krigsförande allianserna. Hotellet låg bra till eftersom det tyska generalkonsulatet låg på andra sidan Drottningtorget, i Posthuset.

Vid den här tiden hade Drottningtorget stora trafikproblem, och 1944 köpte Göteborgs stad in fastigheten i syfte att lösa problemen, möjligen riva den. Uppenbarligen revs det aldrig, men underhållet blev kraftigt eftersatt. Huset har renoverats grundligt vid flera tillfällen. De senaste decennierna har man jobbat för att återskapa förra sekelskiftets stil och känsla. Byggnaden förvaltas av Göteborgs stads fastighetsbolag Higab, men hotellverksamheten drivs av privata näringsidkare.

Detalj på möbel i rum 279. Foto: Susanne W Lamm

En gammal vevgrammofon vid receptionen. Foto: Susanne W Lamm

Lobbyn med fönster mot Drottningtorget. Foto: Susanne W Lamm