Grundvattnet är huvudfrågan för Cementas framtid
Experter: Gotlands problem med tillgång på dricksvatten kräver hänsyn
Cementa har brutit kalksten i Slite på nordöstra Gotland sedan 1917. Grundvattnets förändringar i området är väl undersökta sedan 1970-talet. Foto: Cementa


Gotlänningarna har vant sig vid att spara på vatten och varje sommar visar löpsedlar på åtgärder mot vattenbrist. Gotlands speciella geologi ställer därför höga krav på exploatörer såsom cementföretaget Cementa.

Den 6 juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementas tillståndsansökan för fortsatt kalkstensbrytning i gotländska Slite till 2041. Ansökan har alltså inte bedömts av domstolen och skälet är otillräckligt underlag. Företaget har överklagat till Högsta domstolen.

Mattias Gustafsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU, har gett remissvar på Cementas miljökonsekvensbeskrivning. Han säger att den frågeställning som domstolen ska ta ställning till är hur kalkstensbrytningen kan bedrivas med hänsyn till naturvärden och dricksvatten.

Med hjälp av en grundvattenmodell och mätningar har Cementa visat hur den framtida verksamheten kan påverka området vinter- respektive sommartid. SGU vill dock att man kompletterar med lokala undersökningar på vissa känsliga platser. Här nämner Gustafsson särskilt Natura 2000-områden, där det till exempel finns skyddsvärda växter som är känsliga för små skillnader i grundvattennivån.

– Det handlar om delar av ekosystemet som är beroende av att grundvattennivåerna inte varierar flera decimeter. Får de inte vatten på rätt ställe vid rätt tidpunkt så har de svårt att hämta sig.

Den största oron kan dock ligga i påverkan på dricksvattenkvalitén. Eftersom Gotland är omgivet av hav finns risken att det tränger in saltvatten i grundvattenlager och brunnar. Mattias Gustafsson säger att en fråga som enligt domstolen behöver förtydligas är risken för saltvatteninträngning som följd av en sänkning av grundvattennivån på grund av verksamheten.

Enligt Cementas modellering kan den fortsatta verksamheten leda till en något ökad saltvatteninträngning i grundvattnet.

– När saltvatteninträngningen ökar och man kan se att det beror på verksamheten, då träder vattenförvaltningen in och säger att om vattenförekomsten har en otillfredsställande status så kan man inte tillåta verksamheten. Om man inte ges undantag. Vi har sagt att domstolen borde kunna titta på förutsättningarna för det.

Anpassningar av verksamheten

Cementa producerar 75 procent av Sveriges cement, där kalksten är råvara. Tillståndsansökan gäller fortsatt brytning i två brott, där det ena är ett äldre brott där man kommer att avsluta brytningen om några år.

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa, säger att det är normalt att man som exploatör utreder verksamhetens påverkan på vattnet, men att Gotlands grundvattenproblematik påverkar Cementas verksamhet.

– Det är nödvändigt för oss att anpassa verksamheten för det. Vi har varit på platsen i 100 år och har intentionen att vara en långsiktig aktör på Gotland. Då måste man naturligtvis hjälpa till med de lokala utmaningarna. Grundvattnet är en av dem.

Till exempel har man fått anpassa utformningen av täkten.

– Det finns begränsningar på hur djupt man kan gå för att minimera den omedelbara påverkan på grundvattnet i den absoluta närheten av täkten.

Comstedt Webb kommenterar verksamhetens påverkan på grundvattnet.

– Det sker en påverkan på grundvattnet i täktens omedelbara närhet. Så blir det alltid när man gräver i mark. Däremot ser vi inte att det medför negativa konsekvenser för möjligheten till vattenuttag när det gäller kommunala brunnar eller den stora vattentäkt som ligger en bit bort och som regionen använder som huvudsaklig vattentäkt.

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa. Foto: Cementa

För att upprätthålla verksamheten behöver man pumpa ur vatten ur täkterna för att hålla dem torra. Vattnet kommer dels som insipprande grundvatten och dels från nederbörd. Det vattnet är bra för dricksvattenproduktion. I Cementas ansökan ingår att anlägga ett vattenverk och att årligen tillhandahålla 300 000 kubikmeter råvatten till Region Gotland. Vattenlagring kommer att ske i ett vattenmagasin hos Cementa.

– Det blir ungefär tio procent tillskott till dricksvattnet på Gotland.

Tillsammans med Region Gotland har man kommit överens om en volym som är lämplig att tas emot av det befintliga VA-systemet.

För att förbättra tillgången på dricksvatten betonar Karin Comstedt Webb vikten av att kunna magasinera vatten från den nederbördsrika vintern till sommaren när det är torrt och uttagsbehovet är störst. När verksamheten är avslutad i ett kalkbrott vattenfylls det och blir en bra vattenreservoar. Hon säger att grundvattnet då stabiliseras, med jämnare och högre grundvattennivåer än man haft tidigare.

Stort vattenbehov och låg grundvattennivå

Peter Dahlqvist, statsgeolog vid SGU, säger att Gotlands vattenproblematik bottnar i bland annat låga nivåer av grundvatten samtidigt som där finns ett stort behov av vatten. En sänkning av grundvattennivån kan lokalt påverka bland annat dricksvattnet negativt.

– Om grundvattennivåerna sänks blir det mindre mängd tillgängligt vatten i de brunnar som ligger inom påverkansområdet. Sänkta grundvattennivåer kan leda till kemiska förändringar, att det blir en annan kvalité på vattnet.

Vi har haft flera relativt torra år som också gör att grundvattnet aldrig riktigt återhämtar sig. 

Peter Dahlqvist, statsgeolog, SGU

Den kraftiga ökningen av boende på ön under sommarmånaderna försvårar dricksvattenförsörjningen.

– Det blir en jättestor belastning under en tid när det dessutom är låga grundvattennivåer. När turistsäsongen dessutom sammanfaller med den tid när det är låga grundvattennivåer och det finns viss brist redan så blir det en utmaning. Vi har haft flera relativt torra år som också gör att grundvattnet aldrig riktigt återhämtar sig.

Dahlqvist förklarar att regn fyller på grundvattnet i områden med mycket jordlager, sjöar och åar och där det är långt till kusten, eftersom vattnet får lång tid på sig att bilda grundvatten. Men Gotland har inte de geologiska förutsättningarna.

– Om det regnar direkt på berggrund eller där det är väldigt tunna jordlager plus att det finns mycket diken och ligger nära havet var du än befinner dig, så kommer nederbörden att försvinna fort ut till havet.

Tidigare fanns det fler sjöar, vilka fungerade som naturliga uppehållsområden för vattnet, men med utdikningen till förmån för jordbruket har många försvunnit. Därför är frågan inte så enkel.

– Det är ett motstående intresse. Det är inte bara att återställa allt för att göra det bättre för grundvattnet; då skulle man kapa stora områden som idag används för jordbruk.

Peter Dahlqvist, statsgeolog vid SGU. Foto: SGU

Kommunen ansvarar för dricksvattenförsörjningen och Peter Dahlqvist säger att det försvårar att ön är stor och att befolkningen är utspridd. SGU har pekat ut områden där det finns relativt bra med grundvatten där man skulle kunna anlägga nya vattentäkter. Men ligger dessa långt från VA-nätet blir det dyrt med nya ledningar och ett nytt vattenverk. Det behövs också olika tillstånd.

– Det tar lång tid att lösa de här frågorna.

Angeläget att hitta lösningar

Susanne Bjergegaard Pettersson, VA-chef vid Region Gotland, säger att gotlänningarna länge har varit medvetna om sin vattensituation. Med tiden har Region Gotland blivit mer noggrann med att följa upp sina vattentäkter och har därmed bättre kunskaper om hur vattnet påverkas.

Det är ett problem att ön saknar stora grundvattenförråd.

– Det gör att vi är otroligt känsliga på Gotland. Under sommarperioden på tre månader när många vill besöka Gotland, då fyller vi inte på våra sjöar eller vårt grundvatten. Då har vi svårt att leverera den vattenmängd som behövs, vilket är mer än det dubbla.

Två avsaltningsverk, det senaste från 2019, gör att havsvatten kan användas som komplement.

Ekonomiska resurser är en del av orsaken till att man inte satsat mer på att lösa situationen, till exempel genom att anlägga fler avsaltningsverk.

Det har politiskt setts som att ”det finns någon som löser det”, men det finns ingen som kan trolla. 

– Susanne Bjergegaard Pettersson, VA-chef vid Region Gotland

Ett problem har tidigare varit att vattenproblematiken inte har funnits på den politiska agendan.

– Det har politiskt setts som att ”det finns någon som löser det”, men det finns ingen som kan trolla. Nu finns det på agendan och alla är eniga i att det är en av våra viktigaste saker för att kunna ha visioner om ett levande och utvecklande Gotland, säger Susanne Bjergegaard Pettersson.

Politiska initiativ behövs

Cementa arbetar nu framåt på olika spår, men räknar med att det tar tid innan verksamheten är tryggad.

– Vi tittar även på andra juridiska vägar som vi kan arbeta på parallellt med överklagandet till Högsta domstolen. Men alla juridiska vägar tar tid, så för att skapa trygghet i en fungerande cementförsörjning från och med nästa sommar kommer vi att behöva se ytterligare politiska initiativ för att klara en överbryggningsfas på upp till tre år innan domstolsprocessen hinner gå i mål, säger Karin Comstedt Webb.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

 

Fakta

Vägar framåt för Cementa

Högsta domstolen beslutar inom de kommande månaderna om att behandla Cementas tillståndsansökan eller inte. Avslås ansökan får Cementa skicka in en ny ansökan till Mark- och miljödomstolen för att starta processen på nytt. Det kommer att ta flera år.

Regeringen meddelade den 10 augusti att de avser att Cementa ska få fortsätta sin verksamhet inom ramen för det nuvarande tillståndet fram till sommaren. Det innebär att de efter tillståndets slut den 31 oktober kan fortsätta att bryta den mängd kalksten som de redan har tillstånd att bryta. Riksdagen behöver godta regeringsförslaget innan det börjar gälla.

Cementa kommer att köpa in kalk från bland annat Nordkalk för att kunna fortsätta cementproduktionen i Slite, men i mindre omfattning, och även detta är förbehållet myndighetsgodkännande.

Källa: Cementa