Sverige står inför akut cementbrist. Cementas ansökan om tillstånd att fortsätta bryta kalk på Gotland avvisades på grund av brister i miljökonsekvensbeskrivningen. På Cementa är man kritisk till det sena beskedet och har överklagat till Högsta domstolen.

75 procent av all cement som används i Sverige kommer från Cementas fabrik i Slite på nordöstra Gotland. Den kommer att sakna råmaterialet kalksten när det nuvarande täkttillståndet löper ut den 31 oktober. Lagren räcker i ungefär en månad därefter, sedan är cementen från Slite slut.

Cementa har brutit kalksten i Slite sedan 1917. Arbetet med det nya tillståndet, för de kommande 20 åren, har pågått i flera år och ansökan har tidigare godkänts i lägre instans. Men detta överklagades till mark- och miljööverdomstolen som kom till en annan slutsats. Den har dock inte avslagit utan enbart meddelat att man inte behandlar ansökan på grund av brister i miljökonsekvensanalysen. Kritiken rör främst analyserna av konsekvenserna för grundvattnet.

Kritiserar processfel

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa, är mycket kritisk till det hon kallar processfel:.

– Vi hade en huvudförhandling i oktober. Varken då eller senare påtalades några brister i miljökonsekvensbeskrivningen och man har heller inte ställt frågor till oss så att vi kunde komplettera, vilket man borde ha gjort.

Liksom det sena beskedet:

– Miljöbalken föreskriver att besked bör lämnas inom två månader. Nu har man låtit det gå nio månader.

I överklagandet påpekas dessutom att domstolen saknade en sakkunnig expert på grundvattenfrågor.

Tre månader kvar

Om drygt tre månader stoppas kalkbrytningen. Sedan står bostadsbristens och byggboomens Sverige utan bindemedlet cement, som är en grundkomponent i betong och ingår i praktiskt taget alla bygg-, infrastruktur- och gruvprojekt i landet.

Det finns en mindre cementfabrik i Skövde, men den går redan för fullt. Att börja importera över två miljoner ton cement årligen är en komplicerad process som tar minst tre år att få igång, då man behöver bygga upp infrastruktur, logistik och standarder. Då blir det dessutom en sämre produkt, inte minst ur miljösynpunkt, menar Karin Comstedt Webb. Eftersom cementindustrin i Europa går för högtryck är importalternativen långväga och utomeuropeiska, sannolikt Turkiet och Algeriet.

– Då skulle vi inte själva råda över tillverkningen av denna viktiga produkt, säger Karin Comstedt Webb.

Hoppas på förlängning

Något beslut från Högsta domstolen är inte att vänta förrän en bit in i nästa år, och såväl Cementa som byggbranschen söker med ljus och lykta efter såväl politiska som juridiska lösningar. Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd pratade i torsdags med näringsminister Ibrahim Baylan som har tillsatt en departementsövergripande grupp för att bedöma domens konsekvenser och undersöka om regeringen kan göra något för att mildra problemen.

– Ett stopp kommer att leda till en stor dominoeffekt. Det kommer i stor utsträckning att påverka byggen av nya bostäder, vindkraftverk, byggnationer som batterifabriker och infrastruktur. Det är bra att näringsministern förstår allvaret, säger Catharina Elmsäter-Svärd i ett uttalande.

Cementa vill nu att det gamla tillståndet förlängs i ett år, så att man kan ta fram underlag för ett långsiktigt tillstånd för kalkbrytningen i Slite, vilket ska leda till att Slite år 2030 har världens första klimatneutrala cementfabrik.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!