Allt fler flyttar in till större städer. Samtidigt befinner sig svenska barn större delen av sin tid i förskolan. Det borde medföra större krav på en bra utemiljö, särskilt i innerstaden, menar en forskare vid Lunds universitet.

Antalet barn som bor i storstäderna ökar och nära 25 procent av Sveriges barn bor i Stockholms län, enligt Region Stockholm. Forskaren Emilie Stroh vid Lunds universitet säger att trenden är att allt fler förskolor i innerstäder saknar en gård att vara på.

– Den utemiljö som våra barn växer upp i och har tillgång till de första åren av sitt liv, fram till skolåldern, är förskolans miljö. Därför bör det ställas krav på hälsosamma utemiljöer för yngre barn, säger hon till Epoch Times.

Vid en föreläsning genom Östra Sveriges Luftvårdsförbund nämner hon ett exempel på en förskola i Stockholm där Stockholms stad skriver på sin webbsida att ”som innerstadsförskola har förskolan något så unikt som en alldeles egen gård.”

– Det är oerhört skrämmande att det här är någonting som faktiskt är unikt och som till och med lyfts fram som något positivt på kommunens hemsida. Det är alltså inte en självklarhet att barn som går på en innerstadsförskola har en egen gård.

Få grönytor för barn

Dessutom säger hon att det saknas lekplatser och grönytor för barnen att vara på i storstäderna.

– Om de själva bor i en lägenhet utan tillgång till en utemiljö – var ska de vara utomhus under sina första sex år i livet? Detta har inte bara att göra med luftkvalitén utan deras fysiska utveckling och välmående överhuvudtaget.

Emilie Stroh tar stadsdelen Norrmalm som exempel. De flesta grönytor i området utgörs av kyrkogårdar och de små grönytor som finns används därmed av många förskolor. De fungerar även som skolgårdar för närliggande skolor.

– Det finns inte så många utemiljöer som passar för barn att vara i; det saknas ett barnperspektiv i stadsplaneringen.

Emilie Stroh är en av forskarna bakom rapporten ”Luftföroreningshalter på förskolegårdar” som kom i mars. Genom att göra luftmätningar vid trafikutsatta förskolor i Malmö såg de att partikelhalterna överskred miljömålen på samtliga förskolor.

Studien visar också att bara ett fåtal av Sveriges kommuner har kännedom om luftkvalitén i anslutning till kommunens förskolor.

Enligt undersökningen är intresset och engagemanget för att säkerställa hälsosamma utemiljöer för barnen stort. Samtidigt saknas strategier och beprövade åtgärder för att förbättra luftkvalitén i anslutning till förskolor vars utemiljöer överskrider gränsvärden för luftföroreningshalter.

Mer utsatta

Barn är mer utsatta än vuxna. Eftersom barn är mindre än vuxna och rör sig mer, särskilt utomhus, får de i sig högre koncentration av luftföroreningar, förklarar Emilie Stroh. Barns outvecklade immunförsvar, luftvägar och organ gör även att höga halter av luftföroreningar kan göra större skada.

Siiri Latvala arbetar med hälsorelaterad miljöövervakning vid Naturvårdsverket som beställde rapporten. Hon säger under föreläsningen att de har som mål att övervaka de känsligaste i befolkningen.

– Om vi kan skydda de som är känsligast, då skyddar vi alla.

Hon konstaterar även att barnperspektivet saknas i miljöövervakningen eftersom det inte finns några tydliga krav på att man ska mäta luftföroreningar särskilt där barn vistas.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!