Stress är det vanligaste hälsobesväret bland elever i årskurs åtta i Göteborgsregionen, enligt en återkommande undersökning. Trenderna går både i positiv och negativ riktning. Resultatet är ett viktigt underlag för vidare dialog med unga.

Göteborgsregionen publicerade nyligen resultaten från nio kommuners Lupp-undersökning, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Två av kommunerna, Ale och Kungsbacka, har gjort undersökningen fem gånger sedan 2007. Här ser analytikern Åsa Nilsson flera trender.

– Deras resultat visar tydligt hur tjejers mående har försämrats sedan dess. I Kungsbacka svarade nästan 90 procent av tjejerna i årskurs åtta att de mådde ganska eller mycket bra i Lupp 2010, medan det i Lupp 2020 bara är lite över 60 procent. Samtidigt har killarnas andel legat kvar stabilt på nära 90 procent.

– Samma tendens syns i Ale, fast här är resultaten genomgående lite sämre, med färre som svarar att de mår bra.

Hon tillägger att resultaten även ser olika ut inom varje kommun.

Undersökningen kommer från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Kommuner och regioner i hela landet kan använda den som ett verktyg för att få bättre kunskap om ungas situation.

Orsaker

I Göteborgsregionen gör de Lupp var tredje år. Man behöver ha tid att återkoppla och analysera resultatet, förklarar Åsa Nilsson. Här behövs ungdomarnas hjälp.

Genom att prata med ungdomarna om resultaten kan vuxenvärlden få bättre kunskap om hur unga har det. 

– Åsa Nilsson, analytiker, Göteborgsregionen

– När exempelvis många ungdomar svarar att de är stressade och mår dåligt, eller att många inte är helt trygga i skolan, vad ser ungdomarna själva som orsakerna? Vad tror de är anledningen till att det gäller tjejer i mycket högre grad än killar?

– Genom att prata med ungdomarna om resultaten kan vuxenvärlden få bättre kunskap om hur unga har det och inte minst vad som kan behöva förändras för att det som är dåligt ska kunna bli bättre.

Hon säger att det även handlar om att ta hand om det som är bra. Till exempel uppger ungefär varannan elev i åttan att de vill påverka i kommunala frågor.

Vad gäller hälsan ser hon en positiv trend: enligt undersökningen är det generellt färre som röker. I Ale kommun är trenden även att färre dricker alkohol.

Samtidigt märker Åsa Nilsson att svaren på enkäten ibland inte är helt seriösa. Och när man drar slutsatser av resultaten behöver man vara medveten om att ungdomar med alkohol- eller drogproblem har högre skolfrånvaro.

– Deras situation kan riskera att passera under radarn i den här typen av mätningar.

Verktyg i undervisningen

Den analysrapport som Åsa Nilsson och några forskare nu tar fram kan användas i skolan. Den ger lärarna en bra bild av hur ungdomarnas vardag ser ut utanför skolan, menar Nilsson. Dessutom kan resultaten användas i undervisningen.

– Utifrån ett visst resultat kan eleverna få diskutera en fråga och lära sig att formulera och argumentera för sina åsikter och kanske i ett nästa steg föra fram åsikter till lokala politiker. Ett spännande sätt att lära ut demokrati i praktiken!

I Lupp 2020 fanns även frågor om barnkonventionen. Resultatet visade att drygt hälften av åttondeklassarna i de flesta kommunerna känner till rättigheterna. Färre, cirka 15–30 procent, vet vad det kan innebära för dem själva i praktiken.

– Jag tolkar resultaten som att det pågått en hel del gott lärararbete i kommunerna, kanske lite extra i och med att konventionen blev svensk lag, säger Åsa Nilsson.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.