På kort tid har antalet gripanden utförda av väktare och ordningsvakter fördubblats. En förklaring kan vara att de utför allt fler uppdrag på allmänna platser. Branschorganisationen Säkerhetsföretagen anser att deras medlemmar möter en ökad brottslighet bland unga.

Det börjar ofta med en ordningsstörning, en incident som i sig inte behöver vara särskilt allvarlig, men som ordningsvakter har till uppgift att förebygga och stävja.

– Vi ber personen att avlägsna sig och om de inte gör det frivilligt så ska vi avhysa dem från platsen. I samband med det gör vi en skyddsvisitation och hittar vi då en kniv så blir det ett brott, säger Eric, 31 år, som har arbetat som ordningsvakt i Stockholm sedan 2012.

Varken han eller kollegan Mikaela, 30 år, vill ha sina efternamn publicerade, av säkerhetsskäl. De upplever att klimatet i deras arbetsmiljö har hårdnat.

– Det kryper ner i åldrarna och det är mer knivar, både i förorter och i city, säger Mikaela.

Drygt 10 000 gripanden

Mellan 2017 och 2018 mer än fördubblades antalet gripanden som genomfördes av ordningsvakter och väktare, från 4 985 till 10 760, enligt statistik över händelserapporter som har sammanställts av branschorganisationen Säkerhetsföretagen.

– Det är mer ordningsstörningar på allmänna platser, mer narkotikahantering, ungdomsgäng som bråkar och som kanske upplevs som otrygga. De påverkar det offentliga rummet och allmänna platser, säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen.

– Sedan finns det en trend där butiksstölderna har blivit mer allvarliga och mer systematiska. Det är grövre brott än det varit tidigare. Det tror vi också är en del av förklaringen, fortsätter hon.

Men det går knappast att påstå att brottsligheten bland unga har fördubblats. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik över anmälda brott under 2018 har antalet stölder och tillgripanden tvärtom minskat. Våldsbrott, narkotikabrott och annan brottslighet ligger på en i princip oförändrad nivå.

Motsvarar ingen trend

Brå genomför också en undersökning bland skolelever för att mäta deras utsatthet för och inblandning i brottslighet. Den senaste är från 2017 och i den syns inte någon trend mot en kraftigt ökad brottslighet.

Eric och Mikaela artbetar för företaget Nokas, som har fått i uppdrag av Stockholms stad att upprätthålla ordningen i ett 30-tal områden i staden. Eric tror att det ökade antalet gripanden har att göra med att han och hans kollegor i allt större utsträckning arbetar med att patrullera på gator och torg. Uppdrag av den här typen är relativt nya för säkerhetsbranschen och bland beställarna finns flera stora kommuner.

– Vi rör oss mer på allmänna platser och träffar fler personer som vi kanske inte skulle träffa annars, säger han.

Statistik från Upphandlingsmyndigheten visar att antalet kommunala upphandlingar av tjänster från säkerhetsföretag har ökat markant de senaste fem åren.

Ser flera problem

– Allt fler kommuner anlitar väktare. Ibland är det motiverat ur ett kommunalt perspektiv när det gäller vårdmottagningar, festivaler eller liknande, men däremot tycker vi inte att det är bra att man gör det för att upprätthålla ordningen på gator och torg, för då välter man över kostnaden från stat till kommun, säger Greta Berg, expert på brottsförebyggande frågor på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kostnaden är inte det enda problemet som hon ser när ordningsvakter tar över arbetet med att upprätthålla ordningen på allmänna platser.

– Man kan fråga sig vem det är som ska göra gripanden, en person med 14 dagars utbildning eller en person med tre års utbildning? Förr fanns det en tunnelbanepolis, men sedan upplevde man att den inte räckte till och anlitade ordningsvakter. Nu finns det nästan ingen polis alls kvar i tunnelbanan. Frågan är hur det här kommer att utvecklas på andra områden.

(Carl Cato/TT)