loadingGilgamesheposet skrevs på lertavlor med kilskrift och anses vara världens äldsta påträffade litterära verk. Foto: Shutterstock
Gilgamesheposet skrevs på lertavlor med kilskrift och anses vara världens äldsta påträffade litterära verk. Foto: Shutterstock
Litteratur

Ett verk som överlevde förgängligheten

Anton Carlson

I det 4 000 år gamla Gilgamesheposet möter vi ett tema som kretsar kring längtan efter odödlighet – ett ämne som är lika aktuellt för oss nutida människor.

Gilgamesh var en mesopotamisk kung som i eposet sägs ha varit gud till två tredjedelar och människa till en tredjedel. Han styrde tyranniskt och gudarna bestämde sig för att göra något åt detta genom att skapa en jämlike till honom. Resultatet blev Enkidu, en ursprungsmänniska som levde med djuren och som till skillnad från Gilgamesh hade en oskuldsfull inställning till tillvaron.

Deras första möte blir konfliktfyllt men slutar med att de blir goda vänner. Enkidu blir dock deprimerad av staden och för att muntra upp honom säger Gilgamesh att de ska bege sig ut på äventyr. Och så blir det sannerligen: De kämpar både mot skogens väktare Humbaba och den gigantiske Himmelstjuren. Under sina äventyrligheter råkar de emellertid gå över vissa förbjudna gränser. Humbabas cederskog får exempelvis inte ”ses av mänskliga ögon” och därför låter gudarna en av de två männen dö. Det blir Enkidu som får sätta livet till och kvar blir Gilgamesh, grubblande över varför vi måste dö och längtande efter odödlighet.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingGilgamesheposet skrevs på lertavlor med kilskrift och anses vara världens äldsta påträffade litterära verk. Foto: Shutterstock
Gilgamesheposet skrevs på lertavlor med kilskrift och anses vara världens äldsta påträffade litterära verk. Foto: Shutterstock
Litteratur

Ett verk som överlevde förgängligheten

Anton Carlson

I det 4 000 år gamla Gilgamesheposet möter vi ett tema som kretsar kring längtan efter odödlighet – ett ämne som är lika aktuellt för oss nutida människor.

Gilgamesh var en mesopotamisk kung som i eposet sägs ha varit gud till två tredjedelar och människa till en tredjedel. Han styrde tyranniskt och gudarna bestämde sig för att göra något åt detta genom att skapa en jämlike till honom. Resultatet blev Enkidu, en ursprungsmänniska som levde med djuren och som till skillnad från Gilgamesh hade en oskuldsfull inställning till tillvaron.

Deras första möte blir konfliktfyllt men slutar med att de blir goda vänner. Enkidu blir dock deprimerad av staden och för att muntra upp honom säger Gilgamesh att de ska bege sig ut på äventyr. Och så blir det sannerligen: De kämpar både mot skogens väktare Humbaba och den gigantiske Himmelstjuren. Under sina äventyrligheter råkar de emellertid gå över vissa förbjudna gränser. Humbabas cederskog får exempelvis inte ”ses av mänskliga ögon” och därför låter gudarna en av de två männen dö. Det blir Enkidu som får sätta livet till och kvar blir Gilgamesh, grubblande över varför vi måste dö och längtande efter odödlighet.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024