I en historielös tid kanske serietidningarna kan bli vår räddning. Arne Nilsson har bläddrat i sina gamla 91:an och förbluffas över hur gårdagens allmängods blivit om inte spetskunskap så en möjlig väg till någon form av allmänbildning.

Jag har läst serietidningen 91:an sedan tidigt 1960-tal. Ganska snälla och oförargliga äventyr med 91:an Karlsson och 87:an Axelsson i huvudrollerna. När jag nu läser dem igen inser jag att 50- och 60-talstidningarna är rena historieundervisningen, om ett delvis försvunnet Sverige.

Det var en värld där nästan alla män rökte, smockor kunde utdelas på gator och regementen utan att någon tyckte det var konstigt, rekryterna älskade att palla äpplen, poliser var obestridliga auktoriteter och svärmödrarna var drakar i människogestalt. De enda som i princip alltid arbetade var hembiträdena, i detta fall Elvira, kaptenens hushållerska.