Tarjei Vesaas är en av 1900-talets främsta norska författare. Han skrev på nynorska och blev en föregångare till andra stora norska författare som skriver på nynorska, som Jon Fosse. Hans skenbart enkla och symboliskt laddade prosa är unik och hans romaner Fåglarna och Isslottet är moderna klassiker.
I Norge finns två likställda skriftspråk: bokmål och nynorska. Bakgrunden till detta är en språkstrid. När unionen med Danmark upplöstes 1814 behövde den nya nationen Norge utveckla ett eget skriftspråk. Olika åsikter om hur det skulle ske splittrade norrmännen i två läger där det ena ansåg att det bästa vore att ”förnorska” det danska språket och det andra att man i stället borde utveckla ett helt nytt skriftspråk baserat på norska dialekter. Den första hållningen resulterade i bokmål och den andra i nynorska.
De flesta i den norska befolkningen använder i dag bokmål som sitt viktigaste skriftspråk. Bara omkring tio procent använder nynorska, som har sitt starkaste fäste på landsbygden i Vestlandet. Nynorska kan alltså räknas som ett minoritetsspråk i Norge. Även om statusen för nynorska som skolspråk inte är särskilt hög, så har den ändå alltid blomstrat som litteraturspråk. Jon Fosse, den förste författaren som skriver på nynorska att få Nobelpriset i litteratur, är långt ifrån ensam bland betydande norska författare om att skriva på nynorska.