Från början hade inte det kinesiska tecknet för "kärlek" 愛 (ai), den djupa känslomässiga betydelsen som förknippas med en annan människa eller händelse. Istället uttryckte det tacksamheten hos en hungrig person.
När tecknet skapades skrevs 愛 som 㤅, ett uttryck för tacksamhet för att ha fått mat. 旡 i den övre delen liknar en hungrig person med en stor gapande mun. Nedre delen är tecknet 心, som betyder "hjärta". Det är en bild av ett faktiskt, fysiskt hjärta.
Under Qindynastin för över 2 000 år sedan lades en bild av en långsam promenad 夊 till längst ner, för att visa svårigheten/motviljan att skiljas från något. Detta kompletterade tecknet och gav det dess slutliga betydelse av "kärlek".
Nyckeln i tecknet 愛, "kärlek", finns i ordstammen för "hjärta". Om man älskar på riktigt eller känner sann tacksamhet måste det komma från hjärtat.
Förlorad innebörd
Men i det förenklade kinesiska tecknet har hjärtat i mitten tagits bort,爱.
Unga människor i Taiwan, Hongkong, Macau och till och med Japan skriver tecknet för ”kärlek” med ett hjärta. Men de unga från Fastlandskina skriver ”kärlek” utan hjärta.
Det är bara fyra streck i tecknet 心, "hjärta". Det är inte svårt att skriva.
Däremot tecknet 鬼, "spöke", som har en negativ klang och består av tio streck, har inte förenklats alls. Inte ens när det används som ordstam. Till exempel: 魔, "demon"; 魂, "själ"; 魄, "undermedvetande"; och 魅, ett slags spöke.
Men det finns dock ett undantag. Det traditionella tecknet för "ful", 醜, har ordstammen 鬼, eftersom spöket är det fulaste som finns. Men i det förenklade tecknet är spöket borttaget, vilket förändrar ”ful” från 醜 till 丑.
Man kan fundera på den egentliga orsaken till förenklingen av de kinesiska skrivtecknen, eftersom en följd blev att den traditionella betydelsen gick förlorad. På det här viset bidrar det till att underminera det kinesiska folkets traditionella värderingar.
Samma språk – olika kvalitéer
Ett nyhetsinslag på NTD Television handlade om att över 100 taiwanesiska entreprenörer som bodde i Shanghai åkte tillbaka till Taiwan för att rekrytera ungdomar till sina företag.
På frågan om varför de åkte dit när det fanns så många duktiga människor i Shanghai svarade en chef för ett bemanningsföretag: ”Det beror på att ungdomarna i Fastlandskina är för mycket som vargar".
Han sade också att ungdomar i Taiwan var mer kreativa och mer lojala mot företaget de arbetade på.
Det är ungdomar av samma etnicitet som talar samma språk på båda sidor om sundet. Så varför kan ungdomarna på ena sidan upprätthålla kvaliteter som lojalitet och trofasthet, som finns inbäddad i den kinesiska kulturen, medan de på andra sidan verkar ha en hjärtlös natur? Kanske kan de här förändringarna av tecknen vara en ledtråd.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
