Många vet vem konstnären Delacroix är, men hantverkaren Delacroix är inte så känd, säger Ashley E Dunn när hon introducerar utställningen: ”Devotion to Drawing: The Karen B. Cohen Collection of Eugène Delacroix” som hon sammanställt på Metropolitan Museum of Art (Met) i New York.

Och visst är det så att till och med de som inte är så bekanta med den franska romantiska konstnärens namn, Eugène Delacroix (1798-1863), skulle känna igen hans allegoriska målning av den robusta, barbröstade kvinnan som håller upp trikoloren medan hon leder folket över en barrikad av fallna kroppar: ”Friheten på barrikaderna”. Fram till 12 november visas Delacroixs teckningsstudier inför den symboliska målningen för franska republiken, tillsammans med ytterligare drygt 130 teckningar av konstnären.

Utställningen bygger på den omfattande Delacroix-samlingen som Karen B Cohen donerade till museet, som nu äger den största Delacroix-samlingen utanför Paris. Det här är första gången på över 50 år som Nordamerika ägnar konstnären en egen utställning, och en del av verken har aldrig visats förut.

Teckningarna visar närapå alla aspekter av Delacroixs konstnärliga träning och karriär: hans akademiska modellteckningar; hans écorchéer (muskelmodeller); kopior av tidigare mästares grafik och karikatyrer; teckningar från levande livet; kompositionsstudier för större målningar och fresker; teaterillustrationer; laveringar, bläck- och akvarellteckningar som han skapat ur minnet och fantasin. Variationen är ganska överraskande – många av dessa aldrig har setts förut.

Denna djupdykning i Delacroixs konstnärliga utveckling kreativa process ger oss en bra föraning om Mets kommande retrospektiva utställning ”Delacroix” hösten 2019, som är ett samarbete med Louvren. 

Svårplacerad

Delacroixs écorchéer saknar datering, men hans namn finns med på listan med konstnärer som ritade av kadaver på ett välgörenhetssjukhus 1828. Vid den tidpunkten hade Delacroix redan deltagit i de tre salongerna (Académie des Beaux-Arts i Paris officiella konstutställningar) och var redan en väletablerad, ansedd konstnär.

Att Delacroix fortsatte med fundamentala övningar som anatomistudier är väldigt avgörande, säger Dunn på en pressträff. Det visar på Delacroixs driv att fortsätta utveckla sina färdigheter och sitt konstnärsskap hela livet.

Som 17-åring studerade Delacroix hos den neoklassiska målaren Pierre-Narcisse Guérin (1774-1833), och året därpå vid École des Beaux-Arts. Hans teckningsmanér skulle komma att utvecklas ur den akademiska stilens noggranna rendering till en friare korsstreckning för att avbilda former. Och ändå fortsatte han med de akademiska övningarna med anatomiska studier och antikritning och kopierade mästerverk hela livet. Teckningen behöll han för sig själv och signerade bara ett fåtal som visades för allmänheten.

Liksom tidigare mästare tränade Delacroix handen, ögat och sinnet genom teckning, men han hade ett självständigt förhållningssätt. Han använde sig av en trestegsmetod: började med kalkering, fortsatte med frihandskopiering och ritade sedan från minnet.

”Innan du börjar, studera oupphörligen, men när du väl börjat… krävs ett fritt utförande,” skrev Delacroix i sina anteckningar (fritt översatt från engelska till svenska).

Delacroix ses som en av de sista stora mästarna, jämte Jean-Auguste-Dominique Ingres (1780-1867), och är en av de få som har fotograferats. Hans skolning var lika rigorös som Ingres, ”men han strävade definitivt även efter en oberoende och nästan autodidaktisk typ av studier”, säger Dunn, som är assisterande curator på Mets avdelning för teckning och grafik.

Han reste aldrig som andra mästare till Italien för att lära av klassicismen och renässansmästarna, vilket erfordrades av de ambitiösa franska konstnärerna på hans tid. Istället absorberade Delacroix klassicismen genom att titta på och kopiera grafik, särskilt av Peter Paul Rubens (1577-1640), som han nämner gång på gång i sina anteckningar.

”Att kopiera fina bilder är … verkligen roande, vilket gör studierna till ett rent nöje; minnet av vackra verk bevaras därmed genom arbete, utan sällskap av den utmattning och oro som uppfinnaren upplever,” skrev Delacroix (fritt översatt).

En av teckningarna som ställs ut är Delacroixs kopia av kollegan Théodore Géricaults teckning. Géricault var bara var sju år äldre än Delacroix, och de studerade båda hos Guérin. Delacorix poserade till och med som ett av offren i Géricaults mästerverk.

”Denna teckning tror vi är ett exempel på att Delacroix kopierade Géricaults teckning av Delacroix. Det är i grunden han själv som är avbildad,” säger Dunn.

Mästerverkets frö

Det andra galleriet i utställningen visar hur Delacroix övergick från att kopiera andra konstnärer till att observera världen omkring sig. Underbara teckningar ur en av hans skissböcker och charmerande studier av hästar i rörelse.

1856 skrev Delacroix: ”Jag har fortfarande en outtröttlig aptit för naturen och en förmåga att ta till mig intryck på ett sätt man vanligen gör bara när man är ung.” Senare skrev han: ”Det som kallas skapelse hos de stora målarna är bara ett särskilt manér med vilket var och en av dem såg, koordinerade och renderade naturen” (fritt översatt).

Ändå var naturstudierna ”inte ett mål i sig själv; det var bara ett betydande inslag för Delacroix medan han rörde sig mot något mer ambitiöst”, säger Dunn.

Även om Delacroix värderade kopieringen lika mycket som att göra spontana premières pensées (snabbskisser), liksom han värderade att teckna av levande livet, verkar det som att hans mål var att skapa ur minnet och fantasin. Han ville hitta ”nya formella lösningar för att skildra naturens effekter”, skriver Dunn i katalogen. Med andra ord, att teckna levande livet såg han som ett nödvändigt steg mot innovation. Delacroix skrev i sina anteckningar: ”Om man har för vana att arbeta utan modell – hur träffande originaltanken än är – missar man de där slående effekterna som de stora mästarna uppnådde med en sådan enkelhet, eftersom de renderade effekter i naturen – till och med vanliga sådana – på ett naivt sätt.” Med ”naivt” menade han att de förlitade sig på observation för att få liv i en bild.

Delacroix ritade av människor även från fotografier, från en serie med foton med poserande modeller som han skapade tillsammans med amatörfotografen Eugène Durieu. Delacroix verkar ha haft en oändlig nyfikenhet när han tränade och testade olika medium, stilar och ämnen. ”Variationen är faktiskt symbolisk för hans roll i den franska konstens historia,” skriver Dunn i katalogen.

Med tanke på den kommande retrospektiva ”Delacroix” är Delacroixs kompositionsstudier för de större uppdragen fascinerande. Bland dem finns tre teckningar inför det som skulle målas på väggen i regeringsbyggnaden Palais Bourbon, i Salon du Roi där kung Ludvig Filip I ska ha träffat sina representanter. Dessa teckningar handlar om krig.

– Delacroix ansåg att dessa prèmieres pensées var extremt kraftfulla. Huruvida dessa figurer förhöll sig precis som de skulle i den slutliga väggmålningen var något irrelevant. Han sade att dessa premières pensées verkligen förmedlade fröet till de egenskaper som verket slutligen skulle få, säger Dunn.

Vi kan spåra utvecklingen i Delacroixs oevre genom hela utställningen. Ritningarna ackompanjeras också av insikter och citat från konstnärens anteckningar.

Delacroixs självreflekterande förmåga och hans insikter i den kreativa processen och kring värdet av konst lyser igenom i anteckningarna, förklarar Dunn när hon beskriver fördelarna med att teckna av levande livet:

– Lär dig att teckna, och när du återvänder från resan kommer du att ha med dig långt mer intressanta souvenirer än dagboksanteckningarna du för om känslor från platser och objekt. Den enkla skissen framför dina ögon återkallar den avbildade scenen, alla associationer kopplade till den – vad du gjorde innan och efter, vad dina vänner runt dig sade, och tusen delikata intryck av solen, luften och landskapet som pennan inte kan översätta. Dessutom låter den vännen som inte kunde följa med på resan ta del av dina känslor. För var finns de skriftliga eller muntliga beskrivningar som har förmedlat en fullständig bild av det beskrivna objektet?

Milene Fernandez finns på Instagram: @milenejf