I Sverige är vi stolta över att vi lever i ett välfärdssamhälle. Samhället tar hand om de som inte kan ta hand om sig själva; gamla, sjuka, funktionshindrade och barn. När ödet ter sig obarmhärtigt ska samhällets skyddsnät finnas där och fånga upp oss. Hålen i det här nätet är dock så stora att många faller igenom, skriver den legitimerade sjukgymnasten Charlotte Dahlgren.
Låt oss som exempel titta närmare på hur det kan bli när en person under en längre tid inte kan jobba på grund av sjukdom. Då är samhällets skyddsnät uppbyggt så att personen ska få sjukpenning från Försäkringskassan. Försäkringskassan är alltså den myndighet som har ansvaret för att ge ekonomisk hjälp till den här personen.
Regeringens direktiv till Försäkringskassan säger samtidigt att Försäkringskassan ska se till att ett mål om att antalet sjukskrivningar stabilt ska ligga på en låg nivå uppfylls. Rehabilitering och samverkan mellan arbetsgivare, myndigheter och andra är det som ska göra så att Försäkringskassan inte behöver betala ut så mycket sjukpenning. Den myndighet som har i uppdrag att hjälpa har alltså även i uttalat uppdrag att minska den formen av hjälp som den har ansvaret för att ge.
Blir människor verkligen friskare och mer arbetsföra för att Försäkringskassan inte beviljar lika många ersättning? Eller har det tidigare betalats ut ersättning till människor utan att de fått möjlighet till stöd och rehabilitering för att kunna återfå sin arbetsförmåga? Jag har svårt att tänka mig att något av de alternativen stämmer för särskilt många.
Egen ohälsa och långvarig vård av barn
En god vän till mig befinner sig i den här situationen. På grund av egen ohälsa samt långvarig vård av ett sjukt barn har hon inte kunnat förvärvsarbeta på över tio år. För två år sedan beslutade Försäkringskassan att hon inte längre hade rätt till sjukpenning. Detta besked fick hon från samma Försäkringskassa vars handläggare sex månader tidigare ansåg att det kanske vore bättre om hon fick sjukersättning eftersom hennes mående inte verkade förbättras särskilt mycket.
Enligt regeringens direktiv ska nu alltså samverkan mellan arbetsgivare, myndigheter och andra göra att hon klarar av att arbeta. Hur går det till? Först av allt måste hon omgående anmäla sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen, aktivt söka jobb och vara beredd att ta ett arbete om hon blir erbjuden ett.
Däremot kan hon inte få någon ersättning från a-kassan, trots långvarigt medlemskap, eftersom hon inte har arbetat på så länge. Nu har hon sedan tidigare en fast tjänst, men eftersom hon inte kan återgå till den på grund av sin ohälsa så måste hon söka andra arbeten. Samtidigt är hennes arbetsgivare skyldig att utreda om de har möjlighet att omplacera henne. När de inte kan det sägs hon upp från sin tjänst och erbjuds omställningshjälp av ett externt företag.
Under kartläggningen som görs där blir det tydligt att hennes arbetsförmåga är mycket begränsad. De hjälper henne då att hitta en plats där hon kan arbetsträna i syfte att kunna prova sig fram till arbetsuppgifter som trots allt fungerar för henne. Arbetsträningen beviljas av Arbetsförmedlingen.
Arbetsträning
Det är självklart en utmaning att börja arbeta igen efter så många år. Samtidigt har hon en innerlig önskan om att det ska fungera, att hon ska kunna försörja sig och sitt barn, slippa vara utlämnad till olika myndigheters, som det känns, godtycke, och få känna sig likvärdig alla andra.
Förutsättningarna är bra. Företaget hon arbetstränar på har lång erfarenhet av att hjälpa människor som varit borta länge från arbetsmarknaden och hon får bra stöd. Efter drygt fyra månader får hon påtagliga och ihållande sjukdomssymptom och blir tvungen att sjukskriva sig. Efter nästan två månader, när hon något så när har återhämtat sig, ber hon Arbetsförmedlingen om att få fortsätta arbetsträningen. Det får hon med villkoret att hon måste öka arbetstiden och att hon måste prova fler arbetsuppgifter.
Det märks ganska snart att det inte fungerar särskilt bra. Efter några månader blir hon igen tvungen att sjukskriva sig och nu säger Arbetsförmedlingen stopp. Utifrån den arbetsträning som gjorts bedömer de att hon inte har någon arbetsförmåga så det är inte aktuellt med några fler insatser från deras sida. Hon rekommenderas att ta kontakt med sin läkare för att återigen bli sjukskriven.
Efter drygt ett och ett halvt år ansöker hon igen om sjukpenning från Försäkringskassan. Den här gången efter att en utförlig utvärdering av hennes arbetsförmåga har gjorts av den myndighet som Försäkringskassan hänvisade till när de beslutade att dra in hennes sjukpenning tidigare. Försäkringskassan beslutar dock återigen att inte bevilja henne någon sjukpenning.
Olika kriterier för bedömning av arbetsförmåga
I ett samtal med en handläggare på Försäkringskassan får hon veta att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inte har samma kriterier för att bedöma arbetsförmågan. Försäkringskassan tittar bara på det medicinska underlaget, alltså på det som står i läkarintyget. Men inte heller hennes läkare och Försäkringskassan verkar tala samma språk; hennes läkare gör bedömningen att hennes svårigheter är kroniska och säger att hon inte ska räkna med att kunna återgå till någon form av förvärvsarbete medan Försäkringskassan, utifrån vad som står i läkarintyget, inte anser det styrkt att hennes arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom över huvud taget.
Här står hon alltså idag; med en väl utredd och dokumenterad arbetsoförmåga, men utan rätt till sjukpenning. För att inte förlora möjligheten att någon gång i framtiden kunna få ersättning från Försäkringskassan måste hon aktivt söka arbete och vara beredd att ta det om hon blir erbjuden ett trots att hon enligt Arbetsförmedlingens utredning inte har någon arbetsförmåga.
Är det så här vi vill att samhällets skyddsnät ska fungera? Min vän är inte ensam, 2019 var det 36 710 personer som fick sjukpenningen indragen av Försäkringskassan (enligt SVT). Är det här ett välfärdssamhälle att vara stolt över?
Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.
Vill du väcka debatt i en aktuell fråga? Välkommen att skriva en artikel, 5 000-7 000 tecken med blanksteg. [email protected]
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
