Geologiska fenomen likt vulkaner kan komma att påverka lokalt väder under lång tid, och inte nödvändigtvis åt varmare håll. Går vi mot kallare temperaturer krävs det att politiska prioriteringar görs därefter. Det menar journalisten Tege Tornvall.

Vulkaner på Bali, Hawaii, Island och Java samt i havet i öriket Tonga har nyligen spytt ut enorma mängder sot och aska. Särskilt från Tonga, där nästan 60 kubikkilometer stoft och vattenånga nådde sex mil upp i atmosfären och spreds över stora områden.

Tillsammans minskar stoft från vulkaner värmande solinstrålning på många håll och därmed också temperaturen i den marknära atmosfär där vi lever. Detta stoft upplöses undan för undan.

Tillsammans minskar stoft från vulkaner värmande solinstrålning på många håll.

Stora mängder vattenånga värmer först och kyler sedan. Den bildar med stoft skylande och kylande moln. Detta kan ge kallare väder flera år framöver.

Samtidigt upplever Stilla Havet en ny La Niña-fas utan mellanliggande El Niño. La Niña kyler ytvattnet från Sydamerika mot Australien och Nya Guinea. El Niño värmer i stället ytvattnet. Båda med stark inverkan på världens väder.

Tillsammans med vulkanernas stoft och vattenånga har La Niña nu en kylande verkan på vädret på båda halvkloten. Låga temperaturer registreras på många håll. Men detta passar inte rådande larm om hotande global uppvärmning och uppmärksammas därför mindre i svenska media.

Globalt kallare väder krymper atmosfären något. Jetströmmarna runt polerna går i större bukter med kall luft mot söder och varm luft mot norr och omvänt på södra halvklotet. Nu upplever vi starkare växlingar i temperatur och vindar.

Det ger en tankeväckande bakgrund till den energi- och resursbrist som nu hotar både Sverige och andra europeiska länder. Den kan tvinga fram ett politiskt byte från klimat- till resursmål med säker energi och försörjning i fokus.

Tege Tornvall - Journalist