Bisam är en invasiv främmande art som kan ställa till med stora problem, bland annat ras och erosioner på de ställen där de har förökat sig kraftigt. Naturvårdsverket har därför gett Svenska Jägareförbundet uppdrag att minska antalet bisam i de nedersta delarna av Umeälven.
Bisam blev 2017 upptagen på listan över invasiva främmande arter som måste hanteras enligt EU-förordningen. De senaste åren har populationen av bisam ökat i nedre delen av Umeälven där de ställer till problem. Flera privatpersoner har kontaktat länsstyrelsen och rapporterat om problem orsakade av bisam
– Det handlar om bisam som bygger bon kring strandkanter eller flytbryggor, gräver gångar i gräsmattor eller beter sig aggressivt mot människor. När de bygger bon finns risk för ras och erosion som kan leda till skador i vägar och annan infrastruktur, berättar Linda Backlund på Länsstyrelsen i Västerbotten, i ett pressmeddelande.
Bisam påverkar omgivningen genom att den äter och bygger hyddor av vattenväxter och gräver gångar i stränder och strandbankar. Den lever vid sjöar, lugna åar, våtmarker och kustnära områden där den bygger sina bon. De kan även ha negativa effekter på biologisk mångfald, jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.
Innan de får ungar
Enligt länstyrelsen i Västerbotten gjordes en första insats för att minska populationen i Umeälven under 2020. Årets insats för att begränsa ökningen och på så sätt också minska skadorna påbörjas vid islossningen i maj och håller på under några veckor. Tidpunkten styrs av att honorna inte har några ungar den här tiden på året.
Bisam, som även kallas bisamråtta, kommer ursprungligen från Nordamerika och importerades till Europa för att användas i pälsindustrin. Den sattes sedan ut från pälsfarmer och idag finns bisam i nästan alla europeiska länder.
Invandrat från Finland
Bisam infördes i Finland i början av 1900-talet varifrån den vandrade in i norra Sverige på 1950-talet. Den har senare vandrat söderut ner till Höga kusten. Enligt Naturvårdsverket har bisam tidvis varit talrik i Norrbotten och Västerbotten, men har på senare år i stort sett försvunnit i stora delar av det tidigare utbredningsområdet, troligtvis på grund av någon sjukdom.
Enligt Jägareförbundet finns bisam bara kvar fläckvis i Norrland idag, men på senare tid har den ökat kraftigt i de områden där arten överlevt. Den sprider sig genom egen reproduktion och förflyttning.
Bisam är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
