Örnar, tranor, vadare och sångsvanar är bara några av alla de flyttfåglar som kontinuerligt dödas av vindkraften. Med planerna på storskalig vindindustri till havs kan situationen bli katastrofal, men ändå har lite gjorts från myndigheternas sida, menar fågelexperter.
– Fåglarnas flyttleder måste skyddas, och de måste skrivas in i havsplanerna omedelbart. Det är för mig obegripligt att myndigheterna inte redan har gjort det, säger Per Hansson, ornitolog och fältbiolog, som har forskat på termikflyttande fåglar i Skandinavien under många år.
Hanssons arbete är en unik rapport som visar de koncentrerade stråk, så kallade termikflaskhalsar, där bland annat rovfåglar och tranor flyttar i stora mängder över haven under vår och höst.
– Tyvärr är flera av de här flaskhalsarna hotade av havsbaserad vindkraft som planeras runt våra kuster, säger han och tillägger att det redan nu finns olyckligt placerade anläggningar på land.
Näsudden på södra Gotland är en av dessa platser. Här finns såväl etablerad vindkraft på land som planer på enorma anläggningar till havs.
Av de havsörnar vi får in är det sju av tio som dödats av vindkraftverken.
Mårten Hjernquist doktor i zooekologi
Mårten Hjernquist är biolog och har bedrivit en femårig studie på Näsudden där han tittat på effekterna av den befintliga vindkraften på fågellivet.
– På Näsudden har vi en av Europas värsta vindkraftsparker gällande fågeldödlighet, säger han och berättar att de regelbundet hämtar upp örnar och andra fåglar som dödats av vindkraftverken.
Gotland är som en stor magnet för fåglar. Det är en stor ö mitt i Östersjön som drar till sig hundratusentals fåglar under flytten. På Näsudden finns rika strandängar och betesmarker som drar till sig mycket fågel. Värst drabbade på Näsudden är vadare och rovfåglar.
– Av de havsörnar vi får in är det sju av tio som dödats av vindkraftverken, säger Mårten Hjernquist.
Dessutom planeras idag enorma anläggningar till havs ett par mil söder om Gotland. Bland annat Aurora, med 370 stora turbiner.
– Aurora ligger mitt i flygstråket mellan Öland och Gotland, det passerar hundratusentals prutgäss och vitkindade gäss, rovfåglar och annat som går mellan Gotland och Öland. Den är placerad precis fel, säger Hjernquist.
Enligt både Per Hansson och Mårten Hjernquist drivs det mesta av konkret miljöarbete kring vindkraftsindustrin av ideella naturvårdsorganisationer idag.
– Det är folk som sitter helt gratis på sin fritid och jobbar för att man ska följa svensk och europeisk lagstiftning, men det är egentligen myndigheternas roll, säger Hjernquist.
Per Hanssons arbete med fåglarnas flyttstråk syftade till att underlätta för myndigheterna vid deras planering av vindkraft.
– Långt innan rapporterna blev färdiga lade jag fram huvudresultaten eftersom jag visste att havsplanerna höll på att utarbetas. Så redan 2018 uppvaktade jag Havsoch vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket, säger han.
Ändå fanns knappt ett ord med om detta i havsplanerna som lades fram av regeringen tidigare i februari.
Både Henri Engström, biolog och handläggare på Naturvårdsverket och Joacim Johannesson, utredare på enheten för havsplanering på HaV, säger till Epoch Times att de har fått Hanssons rapporter, och att det utgör ett betydelsefullt underlag.
– Det står inte så mycket om det i den här nuvarande planen, men det utgjorde ett av flera underlag och finns med som en referens, säger Joacim Johannesson som menar att de med all säkerhet kommer att gå igenom dem igen i arbetet med de nya havsplanerna som precis startat och ska vara klart i slutet av 2024.
Henri Engström säger att Naturvårdsverket i grunden ser positivt på vindkraften som en del av energiomställningen. Samtidigt behöver utbyggnaden ske hållbart, och dessa termikflaskhalsar är något man behöver titta närmare på.
– Det är ingen tvekan om att vi bevakar det här området och vi har underlagen, säger han.
Han menar att de vet var de här känsliga platserna ligger idag och att de i flera fall anser att vindkraft inte är lämplig där. Men hur stora skyddsavstånd man behöver ha till fågelstråken är inte helt klart och är en svårare fråga, enligt Engström.
– Det är inte alltid så enkelt och det måste man kanske titta närmare på i prövningen i samband med att bolagen undersöker situationen.
– Men när det gäller de mer centrala delarna av de här flyttningskorridorerna så vet vi var de ligger, och vår bedömning är att vindkraft kan stå i konflikt med artskyddsregelverket vid dessa platser.
Innan de nya havsplanerna ligger på bordet riskerar flera av vindkraftsprojekten att redan har fått klartecken eller kommit långt i processen. Detta då regeringen vill skynda på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.
– Det har gått så enormt fort, vilket gör att den här havsplaneringen inte riktigt har hunnit med, säger Henri Engström.
Per Hansson är förbluffad över att myndigheterna inte agerar snabbare och menar att man måste rita in termikflaskhalsarna på kartan omedelbart.
– Det räcker inte att prata om det och tycka att det är viktigt. Det måste synas på kartan, säger han och trycker på att Naturvårdsverket och HaV måste vara proaktiva, och inte som nu, reaktiva.
Hansson, som också är utbildad inom mark- och miljörätt, är kritisk till hur hela miljöprövningen går till och menar att de miljökonsekvensbeskriviningar (MKB) som vindkraftbolagen presenterar ofta saknar viktiga data, är tillrättalagda och exploateringsvänliga.
– Nästan varenda en av de här MKB:erna som jag har sett haltar betänkligt, säger han och tillägger att det borde finnas en oberoende prövningsinstans så att exploatören inte själv kunde välja vilken konsult som ska göra MKB:n.
Trots att man nu väl känner till vindkraftens förödande inverkan på fåglar vid dessa känsliga platser går planerna vidare. På Näsudden på Gotland har Vattenfall ansökt om att byta ut sina gamla verk till nya betydligt större verk.
Mårten Hjernquist tycker att det är oansvarigt att man inte lär sig av misstagen och istället plockar ner hela anläggningen och flyttar den till något lämpligare ställe. Något han menar berörda myndigheter borde stå bakom.
– Men vad gör länsstyrelsen, vad gör miljöprövningsdelegationen? De kommer säkert argumentera att platsen redan är i anspråkstagen av vindkraft och att man därför kan tillåta det här, säger han.
Lena Kulander, på miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen i Gotland, sitter med i den grupp som nu ska granska Vattenfalls ansökan som de fått på remiss. Hon säger att de har varit med redan från start i samrådsprocessen, och att de ser naturvärden och fågellivet som mycket viktigt.
– Vi som granskar har varit inblandade i en lång rad diskussioner med Uppsala universitet, vindelsbranschen, Naturvårdsverket och Vindvals forskningsprogram. Kunskapsläget utvecklas hela tiden och jag tror vi försöker ta till oss all information som vi får tag på för att kunna bedöma det här, säger hon.
I det här första skedet kommer de enbart att titta på bolagets ansökan och MKB för att se om den behöver kompletteras med mer information.
Lena Kulander säger också att de känner till att mycket fågel förolyckas av vindkraften på Näsudden.
– Men antalet och andelen är väldigt svårt för oss att uppskatta, för det har inte gjorts så många undersökningar. Det är Hjernquist som har gjort det i det här området, säger hon och fortsätter:
– Jag vet att det har plockats in några stycken redan i år som har fått vingar avslagna och dödats.
Vattenfall uppger i sin ansökan att deras undersökningar visar att den planerade vindkraftanläggningen på Näsudden inte kommer att innebära någon betydande risk vare sig för populationen av kungsörn och havsörn på Gotland eller för andra skyddsvärda fågelarter.
Mårten Hjernquist pekar på att hans femåriga studie visar att dödligheten för fåglar på Näsudden är nästan sex gånger högre jämfört med vindkraftsparker i Europa. Dessutom kommer de verk som nu planeras att stå inom det skyddsavstånd till Natura 2000-området som inte ska bebyggas för att skydda fåglarna.
– Det här vet Vattenfall. Risken för en påverkan på havs- och kungsörn samt många andra fågelarter är inte alls obetydlig som de påstår.
– Det hade varit mer rakryggat av Vattenfall att presentera fakta på ett transparent och vetenskapligt sätt, än som nu försöka vilseleda myndigheter och allmänheten.
Han konstaterar också att lagen är tydlig.
– Enligt domstolspraxis är uppförande av vindkraft förbjuden där man vet att örnar kommer att dödas. Man får inte heller störa eller förstöra deras levnadsområden. Och det här gäller samtliga arter inte bara örn, säger han.
De som beslutar om Vattenfall får sätta upp nya och högre verk på Näsudden på Gotland är miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen i Stockholm. Beslutet tas av en jurist och en sakkunnig som går igenom bolagets ansökan.
Anders Wasell, sakkunnig inom miljöfarlig verksamhet, sitter på MPD i Stockholm och har ansvarat för flera vindkraftsärenden på Gotland. Han menar att det ligger på bolaget att visa på miljökonsekvenserna av deras planerade verksamhet.
Men även olika myndigheter, organisationer och andra berörda får möjlighet att tycka till i ett senare skede. Om MPD behöver mer specifik information kan de även rådfråga experter inom den egna länsstyrelsen, såsom exempelvis fågelexperter.
– Det kommer säkert att finnas olika uppfattningar om hur örnar och andra fåglar påverkas. Men bolaget ska så långt som möjligt redovisa miljökonsekvenserna av verkens uppförande och drift, säger han.
Vattenfalls ansökan har nyligen skickats till Naturvårdsverket, Region Gotland och länsstyrelsen på Gotland för en bedömning om handlingarna behöver kompletteras. När MPD är nöjda kungörs ansökan i tidningar och skickas ut på remiss.
– Även efter det att MPD har tagit beslut finns möjlighet för berörda att överklaga beslutet till mark- och miljödomstolen, säger Wasell.
Kontakta journalisten: [email protected]