Svenskarna använder sina smarta telefoner i över tre timmar per dag i genomsnitt. Många tycker att deras liv påverkas positivt och uppger att de träffar vänner mer tack vare den digitala utvecklingen.
De flesta svenskar anser att våra digitala skärmar är verktyg som förbättrar det sociala livet, men många tycker samtidigt att de använder sina mobiler för mycket, visar en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Telenor.
47 procent i den yngsta åldersgruppen i undersökningen, 18–39 år, uppger att de har haft en "digital detox" det senaste året, ett försök att på olika sätt minska sitt digitala användande. Personerna som har svarat ja på frågan använder olika tillvägagångssätt, en del har till exempel slutat använda smarta telefoner helt medan andra har avstått från sociala medier.
– Hos den som bestämmer sig för en så kallad detox finns en uppfattning om att det digitala är en typ av drog eller ett gift som behöver komma ut ur systemet, men det skulle för många innebära en detox från sin familj och sin ekonomi, säger Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.
– Det är idén om att det digitala är något annat än livet, som att det är två olika saker. Tidigare sade man IRL (i verkliga livet), och då förstod alla att det är det som är viktigt och värdefullt och sedan har vi det digitala tjafset som inte är på riktigt, säger Elza Dunkels.
Hon vill hellre att vuxna ska fundera över hur de ska kunna må bättre och fundera på vad det är som gör att de inte mår bra av att skrolla i flödet.
Tolv år
22 procent anser att de själva använder sina mobiler för mycket och lika många anser att mobilen tar fokus från annat de borde göra. De över tre timmarna per dag blir närmare tolv år under en snittlivslängd.
Det är mycket tid, men en stor del av den går åt till uppgifter som tidigare utfördes på andra sätt, som kontakt med familj och vänner och bankärenden.
Elza Dunkels säger att det är viktigt att föra en diskussion kring den digitala användningen framöver, eftersom det är nu vi utvecklar förhållningssätten till det digitala på allvar.
– Vi behöver ha diskussioner som inte är moraliserande och som inte bygger på gamla modeller för umgänge och lärande. Delar av rapporten kan vara ett värdefullt underlag för det här och för att diskutera ens eget förhållningssätt.
Nya resonemang
Hon säger att det är viktigt att barn och ungdomar får stöd i hur de ska utveckla sitt förhållningssätt till det digitala.
– Om vi kan föra resonemang om vuxnas användning så kan det bli ett verktyg för att diskutera barnens användning. Förståelsen kan göra att man blir lite mer respektfull inför yngres användning, säger hon.
Många tycker enligt rapporten att de själva har kontroll över den tid de använder sina skärmar, men att en del andra inte har det. Därför är det lätt att tänka att vissa grupper, ofta underprivilegierade, inte bör ha så mycket skärmtid. Samtidigt finns det många av de grupperna som har tjänat mest på digitaliseringen.
– Till exempel elever med särskilda behov kan få hjälpmedel i en dator eller platta. Sedan har det visat sig att de som inte har vänner utanför nätet kanske kan få det på nätet. Att man kan få veta att man inte är onormal och att det finns andra som har samma tankar, säger Elza Dunkels.
(Kristin Groth/TT)
