Vi vill väl alla vara hjältar
Navid Modiri. Känd från bland annat podden ”Hur kan vi?” Foto: Robert Eldrim


Ibland definierar jag termen hjälte efter vad jag är, för att höja upp mig själv. Ibland använder jag andras konstiga åsikter för att påpeka att sådan är i alla fall inte jag.

Sveriges miljövecka 2021 är över, den sammanfaller med Earth Hour och firas genom mängder av olika aktiviteter över landet.

Jag står i min kommande ateljé och isolerar taket. Jag satsar på 315 millimeters tjocklek, minst 240 rekommenderas för attefallshus och 400–500 millimeter rekommenderas för så kallade ”passivhus”, de hus som beräknas vara mest miljövänliga och hålla den lägsta energiförbrukningen. Jag känner mig lite som en miljöhjälte. Jag ägnar ganska mycket extra tid åt att isolera mitt snedtak till en energisnål standard som överstiger rekommendationen. 

En miljöhjälte, som i taket på sin ateljé på 44 kvadratmeter pressar upp 480 kilo isolering tillverkad av stenull. Hur miljövänlig är egentligen denna stenull? Hur är den tillverkad? Jag struntar faktiskt i det, jag vill känna mig som en miljöhjälte. 

Vi har ett enormt energibehov i Sverige. Samtidigt lägger vi ner kärnkraftsreaktorer i en kamp för allt förnybart. Vi känner oss som miljöhjältar samtidigt som vi startar upp oljekraftverket i Karlshamn. Joe Biden ska nu byta ut alla federala bilar till elbilar, cirka 645 000 stycken. Det känns grymt bra miljömässigt. Det kräver dock att alla de kasserade bilarna ska hamna någonstans, eller kasseras, och hur stor miljöpåverkan har produktionen av de nya elbilarna? Är det miljövänligt eller känns det bra?

Nu låter jag som en bakåtsträvande teknikfientlig gubbe, det är delvis sant, även om titeln gubbe kanske får avvakta några år till. Men oavsett vad jag är så är detta fenomen intressant. Vi drivs väldigt mycket av våra känslor och vad vi investerat vår tid i. Jag har intresserat mig i vätgas, en energiform som bara ger vatten som utsläpp. Här har jag undersökt och investerat, skapat mig en vision och förhärligat. Detta är för mig framtiden! 

Det jag i allt detta måste förstå är att andra har genomgått samma process när det gäller eldrivna fordon. Dessa har jag bara undersökt med skepsis. Och visst är det så vi gör, vi undersöker det vi tycker om med engagemang och välvilja för att sedan undersöka det vi inte tycker om med skepsis och misstro. Ser vi problem eller möjligheter? Allt handlar egentligen om vår egen inställning, våra förutfattade meningar, vår vilja att tro eller misstro.

Jag har på senaste tiden övat på att inte bedöma. Att iaktta, inte ta ställning, jag blir medlaren som har svårt att forma en egen åsikt då jag förstår andras för bra. Jag tänker på Navid Modiris program ”Hur kan vi”. Det är ett diskussionsprogram där han bjuder in personer med olika åsikter i syfte att förstå dessa. Det är inte ett debattprogram, det är en diskussion, en diskussion där helt skilda åsikter möts och man försöker förstå varandra. Fokus är på att förstå, inte på att debattera. 

Navid är andra generationens invandrare. Det var också han som vann budgivningen på Tradera om en golfrunda med Jimmie Åkesson. Här någonstans väcks mitt intresse på riktigt. Han skänker alltså nästan 50 000 kronor till Musikhjälpen för att möta Jimmie Åkesson. I ett av sina avsnitt beskriver Navid en nervositet inför att möta Åkesson. Navid är trots allt en person som Åkesson egentligen inte vill ska befinna sig i landet. Eller? Han lägger bort sina föreställningar, går på golfrundan. Inte för att debattera, utan för att förstå.

Miljödebatten i Sverige och världen är från och till hård. Det läggs upp höga mål för landet samtidigt som Kina bygger in u-länder i ett långsiktigt beroende av kolkraft på sin ”sidenväg”. Vi bygger ut förnybart och hyllar vindkraft samtidigt som ingen verkar vilja ha den i sin närhet. ”Alla” var arga på Trump för hur han hanterade flyktingpolitiken men plötsligt verkar det bli sämre under Bidens styre.

Vi bygger vår identitet på våra åsikter och handlingar. Vem vi ska tycka om. Vad vi ska tycka om. Vad som är rätt och vad som är fel. Vi förfasar oss över ytterligheter samtidigt som vi använder dessa för att skapa en bild av att det är vi själva som har rätt och är goda. Vaccinmotståndare, klimatmotståndare, rasister, extremhöger, extremvänster, epiteten är många när vi strävar efter att särskilja det goda från det onda.

Missförstå mig rätt här, visst finns det ondska i världen och visst finns det godhet. Men det finns också inom oss en kraft som vill påtvinga våra politiska motståndare en dålig karaktär för att sätta oss själva i god dager. Kanske vi borde öva på att bedöma mindre och förstå mer? Och kanske borde vi finna vår egen ”Jimmie Åkesson” och utmana honom på en runda golf?

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.