Meteoritnedslag skapade småländsk sjö
Nu presenteras avgörande bevis för att sjön Mien skapades i ett meteoritnedslag. Foto: Josefin Martell/Lunds universitet


Nu är det fastslaget: Den cirkelrunda sjön Mien på gränsen mellan Blekinge och Småland har skapats av en meteor som slog ned på jorden och fick berggrunden att smälta.

Länge trodde man att Mien var en gammal vulkankrater, men redan 1910 lanserades teorin att sjön i stället kunde ha fått sin utformning genom ett meteoritnedslag. I en ny studie från Lunds universitet presenteras nu avgörande bevis för att det var så det gick till för ungefär 120 miljoner år sedan.

– På den här tiden fanns det dinosaurier i det som i dag är Sverige och det var ju inte kul för dem när detta hände, säger Josefin Martell, geologidoktorand vid Lunds universitet.

Tusen atombomber

Utöver den enorma krater som bildades utlöstes chockvågor i marken som orsakade jordbävningar och nedslaget gav också upphov till stoft i atmosfären. Josefin Martell talar om extrema krafter, som grovt räknat motsvarar det tryck som kan orsakas av 1 000 atombomber.

För att få de slutgiltiga bevisen för ett meteoritnedslag har en relativt ny metod använts. I bergartsprover från sjön har delar av mineralet zirkon undersökts. I proverna har forskarna hittat spår av reidit, ett mineral som bara kan bildas vid extremt högt tryck.

Nästa steg blir att kunna göra en exakt datering för när nedslaget skedde, vilket den nya metoden också möjliggör. Att datera meteoritnedslag runtom i världen är viktigt eftersom det sammantaget kan ge en bild av hur ofta de sker, menar Josefin Martell.

Åtta i Sverige

I Sverige finns åtta kända meteoritkratrar, varav Siljan i Dalarna är den största. Sjön Mien är betydligt mindre. Från början var kratern cirka nio kilometer i diameter, men den har sedan påverkats av vatten och vind och därmed eroderat.

– Vi har också haft istider sedan dess som täckt den med en massa annat, morän till exempel, säger Josefin Martell, som uppskattar den nuvarande sjöns diameter till cirka sex kilometer.

Mien ser ut som en vanlig sjö, förutom att den nästan är cirkelformad. Hittills har Josefin Martell bara doppat tårna i sjön, men i sommar tänker hon simma där.

– Det är väl ändå lite kul att ha badat i en gammal meteoritkrater.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Meteoritics and Planetary Science.

(Cecilia Klintö/TT)

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Fakta

Meteoritnedfall

(TT)

Meteoriter är rester från när planeterna bildades. De har varierande storlek, från små partiklar till stora block.

När en meteorit faller genom jordens atmosfär utsätts den för påfrestningar som gör att den faller sönder. Den tyngsta kända meteoriten vägde 100 ton.

Om meteoriten är riktigt stor bromsas den inte av atmosfären och träffar därför jordens yta med hög hastighet. Följden blir en nedslagskrater.

Det största meteoritnedslaget i det som i dag är Sverige skapade den så kallade Siljanstrukturen i Dalarna. Sjöarna Siljan, Orsasjön, Skattungen och Orresjön ligger i en cirkelbåge och uppstod vid detta nedslag för 365 miljoner år sedan.

Källa: Nationalencyklopedin