Anna Kinberg Batra bröt mot grundlagen när hon anställde sina vänner. Men det finns flera statsråd som ägnat sig åt bedrägerier när de förfalskat sina cv:n. Civilminister Erik Slottner var en av dem. Politiker får landets högsta och viktigaste poster. De behöver inte ha någon utbildning eller kännedom om de områden de ansvarar för, skriver Sanna Klaren, master i socialt arbete. 

Statsråd som skriver fel i sina cv:n för att ge sken av högre meriter än vad som faktiskt finns är ett snobberi som även kan benämnas som bedrägeri enligt universitetslektorn Magnus Zetterberg vid Lunds universitet. 

Minister Erik Slottner säger i intervju med SVT att förtroendet är förbrukat för Anna Kinberg Batra, och även om vi alla vet vad den nu avgångna landshövdingen gjort så låter Erik Slottners ord ihåliga i mina öron. Statsministern gick ut med att hans nya ministrar hade hög akademisk kompetens, och jag undrar om det betyder att statsministern trodde att Erik Slottner hade en pol.mag. som det stod tidigare i hans cv innan Uppdrag granskning visade att detta inte stämde. 

Lät Erik Slottner statsministern tro det, eller var det så att de båda ville att Erik Slottner skulle ha fler högskolepoäng än han verkligen hade? Nu tror jag inte att akademiska poäng avgör värdet på en människas kvaliteter, varken som akademiker eller som politiker, men att ljuga om sina akademiska poäng, det säger något om en människas kvaliteter.

Det går inte att ursäkta att man faller för frestelsen att förvanska, eller om man vill säga urkundsförfalska, sitt cv.

Politiker som har valt politiken för att de älskar Sverige och bryr sig. Politiker som inte offrar sina ideal (om de har några) för att de är rädda att mista regerings- och riksdagspensionen. Det går inte att ursäkta att man faller för frestelsen att förvanska, eller om man vill säga urkundsförfalska, sitt cv. Jag vet att det finns undersökningar som visar att osanna ändringar i cv:n inte är helt ovanliga. Men det finns en viss skillnad: Erik Slottner, Anna Tenje och Andreas Karlsson ska företräda oss. 

Erik Slottner hänvisar i en av många intervjuer till att Anna Kinberg Batra får behålla sin lön eftersom lagen om anställningsskydd (1982:80) även gäller landshövdingar. Det har nog ingen något att invända mot, men vet Erik Slottner vad han pratar om? Las säger att utgångspunkten måste vara att det ska kunna krävas att arbetstagaren inte begår ”tillgreppsbrott eller andra slag av ohederlighet på arbetsplatsen”. Brott mot anställningsavtal gör att det föreligger sakliga skäl för en uppsägning. Borde inte en civilminister känna till det? 

Självklart måste man bedöma huruvida dessa brott ska anses allvarliga eller ej, men regeringen har ju redan accepterat att Anna Kinberg Batra brutit mot grundlagen när det gäller objektivitet och saklighet och låtit henne lämna sin tjänst. Offrade de Anna Kinberg Batra för att lugna folket, för att deras egna tillkortakommanden skulle bli mindre synliga? Jag har inte läst regeringens anställningsavtal men förväntade mig att de avtalen var till skattebetalarnas fördel och inte landshövdingarnas. 

Jag föredrar en person som reser sig upp som Anna Kinberg Batra och säger ”Ja jag gjorde fel”, ”det var dumt”, ”självklart skulle jag inte gjort likadant i dag”, ”jag vill göra allt för att återupprätta förtroendet”. Jag tror att i det avseendet kan man lita på Anna Kinberg Batra: hon insåg inte genast när hon började som landshövding, att hon inte kunde bete sig som en politiker. Politiker har hon varit större delen av sitt liv. Kinberg Batra har rört sig i den politiska världen, där objektivitet och saklighet inte är en merit, en värld där den som är bäst på smutskastning vinner, en värld där politiker ofta tycks stå över lagen i många avseenden. Allt detta medan folket straffas hårt för den minsta lilla förseelse. 

Jag ursäktar inte Anna Kinberg Batra för att hon anställde en vän eller av någon anledning inte använde förfarandet att annonsera ut tjänsterna. Hon var inte saklig eller objektiv. Men jag menar att det är en skillnad i att rakryggad stå upp för de fel man gjort i stället för att som Erik Slottner, Anna Tenje och Andreas Karlsson vägra att inse hur fel det är att utge sig för att vara någon man inte är, genom att förneka och skylla på andra. Det finns statsråd som fått avgå av mindre skäl, som en obetald tv-licens.

Det är vi, folket som accepterar detta år efter år, vi som accepterar det faktum att är man politiker innebär det att man utan utbildning kan bli chef över Sveriges största myndighet, bli ambassadör och företräda Sverige i hela världen, bli styrelseledamot i princip i alla styrelser runt om i landet, bli generaldirektör och så vidare. Detta utan att en enda gång ha öppnat en bok i ämnet. Som politiker är det okej att subjektivt uttrycka sin åsikt och som genom ett trollslag blir man expert över en natt.

Efter en lång följetong kvarstår nu frågan om Kinberg Batra ska få behålla sin lön i fem år. Vem skriver ett så utomordentligt dåligt avtal att en arbetstagare får behålla sin lön i fem år efter avsked, när avskedet som i det här fallet beror på brott mot grundlagen? Förstår inte den som skrivit avtalet att förvalta våra skattemedel? Det var väl Ulf Kristersson som anställde Anna Kinberg Batra? 

Minister Erik Slottner säger att förtroendet är förbrukat för henne; jag kan inte låta bli att fundera på vad det egentligen innebär för regeringen. Inget förtroende att leda länsstyrelsen, men väl förtroende att låta hennes åsikter komma till tals i viktiga utredningar som jag förmodar är utredningar om statens angelägenheter. 

”Lexar” döps oftast efter den som varit utsatt eller den som har visselblåst om de dåliga förhållandena.

Jag har förtroende för att Kinberg Batra klarar att vara utredare, i alla fall mer förtroende än för de tre ministrar och en statsminister som på fullt allvar påstår att tre ministrar i sitt cv av en slump skrivit fel antal högskolepoäng. Sådant handhavande och sådan feghet är det verkliga hotet mot Sverige. Att statsministern sedan funderar på att skapa en ”lex Anna Kinberg Batra” är så ofattbart dumt. ”Lexar” döps oftast efter den som varit utsatt, eller den som har visselblåst om de dåliga förhållanden som lagen gäller. I Sverige får man inte bli straffad två gånger för samma brott, och jag undrar om det är juridiskt korrekt (och mänskligt) att använda Anna Kinberg Batras namn i en lag.

Sanna Klaren
Master i socialt arbete

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.