När Flygbolaget BRA lämnar Bromma Stockholm Airport för att från år 2025 genomföra kontraktsflygningar för SAS innebär det stora möjligheter för flygplatsens utveckling. Bromma flygplats är en kraftfull resurs och tillgång för Stockholm och för Sverige. Här finns plats för nytänkande som kan få stor betydelse, med klimatvänliga och flexibla flygenheter, skriver PA Håkansson, Seniorkonsult/Tmc.
I och med att BRA lämnar är det nu möjligt för en helt ny och spännande vision för Bromma flygplats. Det är dags att ge kreativa personer tillfälle att komma med förslag på hur denna unika och moderna cityflygplats i Stockholm bäst kan utvecklas till nytta för medborgare, företag och därmed för hela landet. Det är värt att veta att det i närtid har investerats omkring 200 miljoner kronor i modernisering av framtidsflygplatsen. Dessutom går Tvärbanan numera direkt från Bromma flygplats med anslutning till Tunnelbanan!
Första steget är förslagsvis att bjuda in till ”Bromma Airvision 2025”, en idékonferens som kan genomföras i flygplatsbyggnaden. Där finns plats för både mötesdeltagare och expo med exempel på befintliga förslag till nytänkande. Till Bromma Airvision 2025 inbjuds landets kommuner, företag inom flygteknik och flygfarkoster, flygbolag, innovatörer, investerare, myndigheter, svenska och utländska tillverkare av luftfordon, politiker, events, media, sponsorer, med flera. Detta ger möjlighet till ett snabbt och mångsidigt underlag till regeringen, Swedavia och andra beslutsfattare för fortsatta diskussioner och beslut.
Basverksamhet på flygplatsen inkluderar redan nu etablerat affärsflyg och tillkommande räddningsflyg, sjuktransport och dessutom försvarets och civilförsvarets möjlighet till etablering. Det som sedan adderar och bygger upp flygplatsens nya affärskoncept och mångfaldiga verksamhet utgår ifrån dagens och morgondagens verklighet. Om cirka tre till fem år har vi en ny generation flygfarkoster med energialternativ som eldrift, vätgas/bränsleceller, e-bränsle, biobränsle, vilka ger minskade energi- och underhållskostnader. Detta är positivt både för operatörer, passagerare och boende, då med tysta, utsläppsfria och miljövänliga alternativa luftfarkoster, för lokal, regional och nationell flygverksamhet.
Här följer sex punkter som visar vikten av en extra flygplats.
1.Flygtillgänglighet är viktigt för många orter i Sverige då vi vill att boende och företagande ska, med ny distansteknologi, kunna etableras och vara verksamma oavsett var i Sverige man befinner sig. Med dagens kommunikationsteknologi innebär det helt nya möjligheter också för familjers landsbygdsboende, distansarbete och för företagande att etablera sig på valfri ort. Det innebär att kanske etablera 200 lokala ”airstops” med flygledning på distans. I samtal med Saab visar det sig att de utvecklar tänkande för flygledning av just denna typ av lokala airstops.
2. Stockholm behöver, för sin fortsatta dynamik och behov av arbetskraft, möjlighet att kunna pendla från landsbygden till storstaden för arbete, och då med lättare tillgång till bostad och lägre boendekostnader. Det ska också vara lätt att röra sig inom landet för möten, för turister och för närstående.
3. Vad gäller beredskap i orostider är en extra flygplats en uppenbar säkerhetsåtgärd. Detta kommer att mer tydligt uppenbaras med konsekvenserna av medlemskapet i Nato och med krissituationen i Europa.
4. Slottider, alltså antalet start- och landningstider, är på Arlanda liksom på andra flygplatser en begränsande faktor i ett ökande behov av flygtransporter. Här kan flygoperatörer ha en extra resurs i Bromma vid säsongstoppar med mycket turiströrelser eller i krissituationer.
5. Med ny flygteknologi är Arlanda, med sin reguljära linjetrafik, inte särskilt lämpad – med hänsyn till sin begränsade kapacitet och ur säkerhetssynpunkt – att fungera som hubb för alla nya former av flygfarkoster och drönare i inrikes flygrörelser.
6. Ett potentiellt flygbolag kan erbjudas goda ekonomiska villkor för att etablera sig på Bromma som ett konkurrerande alternativ för olika former av inrikesflyg.
Det är fel att hävda att Bromma flygplats inte är ”lönsam”.
Dagens debatt om Bromma flygplats känns igen, där man lätt samlas kring ett tänkande om att flygplatsen inte är lönsam, och då hamnar i tankar om snabb nedläggning. Det har hänt många gånger tidigare i Sverige, allt från exempelvis kärnkraft till obligatorisk allmän värnplikt. Men det visar sig sedan oftast svårare med en önskad omstart. Här är det dessutom fel att hävda att Bromma flygplats inte är ”lönsam”. Flygplatsen är ett nav i ett nätverk, vars lönsamhet inte stavas företagsekonomi, utan handlar om samhällsekonomi och samhällsfunktion, där tillgänglighet till och från hela landet är A och O.
För Bromma Stockholm Airport talar vi i en tidshorisont inför 2030-talet, 2040-talet och längre fram. Där finns nu en unik resurs när det gäller att tänka i framtida behov inom lufttransporter som många i dag kanske har svårt att föreställa sig. Flygfarkoster kommer i en mängd utföranden: Elflygplan, vertikalstartande, e-taxis, drönare för en mångfald av applikationer inom person- och frakttransport, e-helikoptrar, flygande elbilar, bränslecellsdrivna fraktfarkoster, ultralätta privatplan och varierande utformningar av autonoma flygenheter för freds- och krigsbruk.
Till detta kopplas produktutveckling, service, tester, entreprenörer och möjlig flygarutbildning i Bromma ”Stockholm Air Academy”. Jag har i tidigare artiklar skrivit att Bromma flygplats skulle kunna bli en framtidsinriktad nationell ”aerodrom” inom flyg och flygfarkoster med internationell samverkan inom forskning, utveckling och verksamhet. Dessutom kan med kortare start- och landningsbanor utrymme skapas för att bygga en ”airpark” för både anställda, studeranden, besökare och utrymmen för entreprenörer. Den nu modernt utvecklade flygplatsen Bromma Stockholm Airport kan i sin nya roll komma att få stor nationell och internationell uppmärksamhet i vår tid, som den också fick vid sin invigning 1936. Många kommer att vilja vara delaktiga och investera för att förverkliga vad Bromma Stockholm Airport kan utvecklas till, med positiv inverkan, långt in i framtiden, till nytta för oss alla och därmed för samhället.
PA Håkansson
Författare och debattör
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
