Kostnaderna för inhyrd personal till sjukvården har sjunkit med en tredjedel – 3,3 miljarder kronor – på ett enda år. Men i tre regioner går fortfarande minst en tiondel av personalbudgeten till hyrpersonal.

– Det här visar på kraften när regionerna enas och gör det här tillsammans, säger Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning.

Viljan att dra ner på hyrpersonal har funnits länge. Bakom den kraftiga inbromsningen 2023–2024 ligger framför allt ett ökat regionalt samarbete.

Dels har alla regioner anslutit sig till ett avtal med gemensam prissättning för hyrbemanning i vården, dels har regionerna blivit bättre på att hjälpas åt, till exempel vid brist- och kösituationer.

Kostnaden för hyrpersonal har kunnat pressas från drygt 9 miljarder 2023 till knappt 6 miljarder 2024.

– Det är klart att det är positivt att man kan lägga de här pengarna som man har lagt på hyrpersonal på egen personal i stället, säger Johan Kaarme.

"Större kontinuitet"

– Den allra största fördelen är att det här möjliggör en större kontinuitet för patienterna. Det är det som är den stora kvalitetshöjningen, följt av att det är lättare att utveckla vården om man jobbar i team med fasta kollegor.

Men de nya siffrorna från Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar på stora regionala skillnader. I de tre storstadsregionerna har kostnaden för hyrpersonal kunnat pressas ner till en procent av den totala personalbudgeten.

I regioner som Västernorrland, Norrbotten och Jämtland Härjedalen står inhyrd personal för 10–14 procent av de totala personalkostnaderna.

Totalt minskade kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor med 51 procent och inhyrda läkare med 23 procent mellan 2023 och 2024.

Facklig oro

Från fackligt håll har det funnits en oro för att det är den fast anställda personalen som får betala priset för minskningen av hyrpersonal i form av mer övertid och tuffare arbetsvillkor.

Än så länge har SKR inte helårssiffror för 2024 som kan visa om den oron är befogad.

– Det finns tecken på att övertidsuttaget och sjukfrånvaron har minskat, men det är något vi behöver fortsätta att följa förstås, säger Johan Kaarme.