loadingRädsla för att information ska hamna i fel händer får oss att behålla telefonerna. Arkivbild. Foto: John Bazemore/AP/TT
Rädsla för att information ska hamna i fel händer får oss att behålla telefonerna. Arkivbild. Foto: John Bazemore/AP/TT
Inrikes

Var inte rädd – mobilen är säker i elsoporna

Boel Holm/TT

Många får en ny telefon eller dator i julklapp. Den gamla hamnar i en låda med en, två eller fler trots att den borde lämnas till återvinning. Oro för att personlig information kan hamna i fel händer får många att behålla begagnad elektronik.

Det är inte lite småelektronik vi har liggande hemma, trots att telefoner och datorer innehåller värdefulla metaller och andra material som kan återanvändas. I utredningen om pantsystem för småelektronik 2021 uppskattades det handla om 20–25 miljoner telefoner, varav bara hälften fungerar.

Det främsta skälet till att man inte lämnar ifrån sig telefoner, surfplattor och laptops trots att de inte fungerar är rädsla för att personlig information som finns på dem ska komma på avvägar.

– Det är min bild också, att folk inte riktigt vågar, säger Mårten Sundin, marknads- och kommunikationschef på El-Kretsen, ett av de två insamlingssystem som har tillstånd för insamling av småelektronik.

Inget problem

– Sedan uppfattar privatpersoner det nog inte som något större problem att låta dem ligga kvar i sin låda. Och det blir ju ett problem för oss, för då får vi inte in dem.

Recipo, som också samlar in småelektronik, har tagit fram en säker insamlingscontainer. Containrarna är låsta och öppnas först hos återvinningsbolaget där all personlig data raderas. Liknande projekt pågår till exempel i Stockholms stad.

Men de skeptiska låter sig inte övertygas. Många hävdar att det är i princip omöjligt att radera allt som finns på en dator eller telefon.

– Det är en myt, säger Johannes Olegård, doktorand i IT-forensik vid Stockholms universitet.

En tekniskt intresserad privatperson kan få bort i stort sett allt av värde, förklarar han.

– Det går oftast att radera allting, men man behöver vara lite insatt och jag förstår om folk är lite rädda för det.

Ofta krypterade

Moderna telefoner är ofta krypterade och återställer man fabriksinställningarna på dem så byter man krypteringsnyckel.

– Oftast räcker det, men då finns det ju kvar och är krypterat. Om man verkligen vill få bort det så fyller man den med skräp efter att man återställt fabriksinställningarna och återställer igen.

En dator är lite knepigare.

– Det går inte att sudda en hårddisk utan det man måste göra är att skriva över den med nollor och det kan vara lite trixigt för en privatperson.

– Om man inte är så insatt är det ju klart lättare att lämna in till ett företag.

Även om en it-forensiker kan återskapa det mesta är det tveksamt om en vanlig privatperson har så pass värdefull information att det skulle vara värt besväret att försöka komma åt den.

För den som ändå är orolig rekommenderar Mårten Sundin ändå att lämna till butiker eller andra som samarbetar med aktörer som återbrukar begagnad IT-utrustning.

– Man kan ställa frågan och själv kontrollera att de som ska ta hand om produkten använder en godkänd säkerhetsstandard som raderar minne. Då garanteras att ingen känslig information finns kvar i produkterna.

Elskrot i våra hem

Det finns uppskattningsvis 20–25 miljoner oanvända mobiltelefoner i svenska hem.

Enligt WEEE Forum finns det i europeiska hushåll runt 700 miljoner mobiltelefoner som inte används eller inte fungerar.

Ett genomsnittligt europeiskt hem innehåller utöver lampor 74 olika elektriska produkter. Av dem är det nio som inte används fastän de fungerar och fyra som är trasiga.

Källa: WEEE Forum, Utredningen om pantsystem för småelektronik (SOU 2021:26)

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingRädsla för att information ska hamna i fel händer får oss att behålla telefonerna. Arkivbild. Foto: John Bazemore/AP/TT
Rädsla för att information ska hamna i fel händer får oss att behålla telefonerna. Arkivbild. Foto: John Bazemore/AP/TT
Inrikes

Var inte rädd – mobilen är säker i elsoporna

Boel Holm/TT

Många får en ny telefon eller dator i julklapp. Den gamla hamnar i en låda med en, två eller fler trots att den borde lämnas till återvinning. Oro för att personlig information kan hamna i fel händer får många att behålla begagnad elektronik.

Det är inte lite småelektronik vi har liggande hemma, trots att telefoner och datorer innehåller värdefulla metaller och andra material som kan återanvändas. I utredningen om pantsystem för småelektronik 2021 uppskattades det handla om 20–25 miljoner telefoner, varav bara hälften fungerar.

Det främsta skälet till att man inte lämnar ifrån sig telefoner, surfplattor och laptops trots att de inte fungerar är rädsla för att personlig information som finns på dem ska komma på avvägar.

– Det är min bild också, att folk inte riktigt vågar, säger Mårten Sundin, marknads- och kommunikationschef på El-Kretsen, ett av de två insamlingssystem som har tillstånd för insamling av småelektronik.

Inget problem

– Sedan uppfattar privatpersoner det nog inte som något större problem att låta dem ligga kvar i sin låda. Och det blir ju ett problem för oss, för då får vi inte in dem.

Recipo, som också samlar in småelektronik, har tagit fram en säker insamlingscontainer. Containrarna är låsta och öppnas först hos återvinningsbolaget där all personlig data raderas. Liknande projekt pågår till exempel i Stockholms stad.

Men de skeptiska låter sig inte övertygas. Många hävdar att det är i princip omöjligt att radera allt som finns på en dator eller telefon.

– Det är en myt, säger Johannes Olegård, doktorand i IT-forensik vid Stockholms universitet.

En tekniskt intresserad privatperson kan få bort i stort sett allt av värde, förklarar han.

– Det går oftast att radera allting, men man behöver vara lite insatt och jag förstår om folk är lite rädda för det.

Ofta krypterade

Moderna telefoner är ofta krypterade och återställer man fabriksinställningarna på dem så byter man krypteringsnyckel.

– Oftast räcker det, men då finns det ju kvar och är krypterat. Om man verkligen vill få bort det så fyller man den med skräp efter att man återställt fabriksinställningarna och återställer igen.

En dator är lite knepigare.

– Det går inte att sudda en hårddisk utan det man måste göra är att skriva över den med nollor och det kan vara lite trixigt för en privatperson.

– Om man inte är så insatt är det ju klart lättare att lämna in till ett företag.

Även om en it-forensiker kan återskapa det mesta är det tveksamt om en vanlig privatperson har så pass värdefull information att det skulle vara värt besväret att försöka komma åt den.

För den som ändå är orolig rekommenderar Mårten Sundin ändå att lämna till butiker eller andra som samarbetar med aktörer som återbrukar begagnad IT-utrustning.

– Man kan ställa frågan och själv kontrollera att de som ska ta hand om produkten använder en godkänd säkerhetsstandard som raderar minne. Då garanteras att ingen känslig information finns kvar i produkterna.

Elskrot i våra hem

Det finns uppskattningsvis 20–25 miljoner oanvända mobiltelefoner i svenska hem.

Enligt WEEE Forum finns det i europeiska hushåll runt 700 miljoner mobiltelefoner som inte används eller inte fungerar.

Ett genomsnittligt europeiskt hem innehåller utöver lampor 74 olika elektriska produkter. Av dem är det nio som inte används fastän de fungerar och fyra som är trasiga.

Källa: WEEE Forum, Utredningen om pantsystem för småelektronik (SOU 2021:26)

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024