På kort tid – mindre än två månader – har yttrandefriheten och Sveriges grundlagsskyddade rättighet att häda, naggats i kanten. Båda fallen rör islam och hur och var gränserna går för vad som får framföras kritiskt mot islam. Konsekvensen är att debatten om religion och politik försvagas och att rädsla för att uttrycka sig kritiskt och blasfemiskt ökar.
I september delgavs Richard Jomshof (SD) misstanke om hets mot folkgrupp. Bakgrunden var bilder Jomshof delade på X och som framställde muslimska invandrare från Mellanöstern som våldsverkare.
Och den 5 november dömde Malmö tingsrätt Rasmus Paludan till fyra månaders fängelse för hets mot folkgrupp, på grund av två händelser under de så kallade Påskupploppen 2022. Tingsrätten ”gör bedömningen att politikern vid sammankomsterna uttryckte missaktning mot bland annat muslimer och att hans agerande inte kan ursäktas som kritik mot islam eller som politiskt kampanjarbete” (Mål B 2793-23). Paludan har överklagat domen och i skrivande stund är detta inte avgjort.
