loadingIsraels premiärminister Benjamin Netanyahu. Arkivbild. Foto: Debbie Hill/AP/TT
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Arkivbild. Foto: Debbie Hill/AP/TT
Utrikes

Vapenvilan uppskjuten – nya anfall mot Gaza

TT

Vapenvilan skulle ha trätt i kraft i Gaza klockan 7.30 svensk tid – men den sköts i sista stund upp. Den israeliska armén utför nu attacker i norra och centrala Gaza.

Orsaken till att vapenvilan sköts upp var att Hamas inte överlämnat en lista över de personer i gisslan som enligt avtalet ska släppas.

Bara någon timme innan stridigheterna skulle ha upphört, krävde Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att vapenvilan inte skulle påbörjas förrän Israel fått namnen.

Den terrorstämplade organisationen rapporteras ha bekräftat att listorna dröjer och sagt att det beror på "tekniska problem".

Anfall fortsätter

Vid 7.30 svensk tid meddelade den israeliska arméns talesperson att anfall fortsätter.

Kort därefter uppgav den israeliska armén (IDF) att attacker pågår mot "terroristmål" i norra och centrala Gaza med artilleri och stridsflyg.

"IDF fortsätter att förbereda för försvar och attack, och kommer inte att tillåta att säkerheten för Israels invånare skadas, uppgav armén på sociala medier.

Bilder från nyhetsbyrån AFP visar samtidigt hur hundratals Gazabor i staden Deir el-Baha i centrala Gaza började fira när klockan blev 7.30, då vapenvilan skulle ha trätt i kraft.

Många tog bilder med mobilerna, klappade och kramade om varandra.

33 ska släppas

Enligt avtalet om vapenvila ska Hamas släppa tre personer ur den israeliska gisslan redan under söndagen. Sedan ska ytterligare 30 personer släppas i omgångar. I utbyte ska hundratals palestinier som sitter fängslade i Israel friges.

När vapenvilan träder i kraft är det tänkt att israeliska styrkor ska bli kvar i Gaza, men gradvis dra sig tillbaka från vissa delar av området.

Gazabor får inte närma sig de israeliska styrkorna och den israeliska armén varnar för att förflyttning norrut fortfarande innebär fara, liksom att närma sig gränsövergången i Rafah och militärens buffertzoner.

Hjälp står redo

Hundratusentals palestinier ska i sin tur få återvända till sina krigshärjade hemorter, om och när vapenvilan träder i kraft.

Under eldupphöret ska avsevärt mycket mer humanitär hjälp tillåtas strömma in i Gaza, efter en lång tid där endast mindre försändelser har tillåtits nå fram. Lastbilar rapporteras stå i beredskap i Egypten för att korsa gränsövergången i Rafah så snart det är möjligt.

Vapenvilans första fas ska vara i 42 dygn, sex veckor, och under den tiden är det tänkt att det ska ske fortsatta förhandlingar om två följande faser.

Målet är att nå ett permanent slut på kriget, eller ett "hållbart lugn" som det heter i avtalet.

15 månaders krig

Under terrorstämplade Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 togs runt 250 personer, merparten av dem israeler, som gisslan och fördes till Gaza. Där hålls en del av dem fortfarande av Hamas och andra väpnade extremiströrelser som deltog i attacken.

Under ett veckolångt eldupphör i november 2023 byttes drygt 100 ur gisslan mot 240 palestinska fångar. Ytterligare några israeler har fritagits av landets militär.

I nuläget beräknas knappt 100 gisslan vara kvar i Gaza. Men det är oklart hur många av dem som är vid liv.

Fler än 46 800 palestinier i Gazaremsan har dödats sedan krigsstarten, enligt hälsomyndigheter i Hamasstyrda Gaza.

Under samma period har nästan 1 600 israeler dödats, runt 1 200 av dem under 7 oktober-attacken, enligt israeliska myndigheter.

Nästan hela Gazas befolkning befinner sig på flykt inom landremsans gränser, enligt FN:s beräkningar. Många av dem har tvingats fly flera gånger. Stora delar av Gazas infrastruktur ligger i ruiner.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingIsraels premiärminister Benjamin Netanyahu. Arkivbild. Foto: Debbie Hill/AP/TT
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Arkivbild. Foto: Debbie Hill/AP/TT
Utrikes

Vapenvilan uppskjuten – nya anfall mot Gaza

TT

Vapenvilan skulle ha trätt i kraft i Gaza klockan 7.30 svensk tid – men den sköts i sista stund upp. Den israeliska armén utför nu attacker i norra och centrala Gaza.

Orsaken till att vapenvilan sköts upp var att Hamas inte överlämnat en lista över de personer i gisslan som enligt avtalet ska släppas.

Bara någon timme innan stridigheterna skulle ha upphört, krävde Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att vapenvilan inte skulle påbörjas förrän Israel fått namnen.

Den terrorstämplade organisationen rapporteras ha bekräftat att listorna dröjer och sagt att det beror på "tekniska problem".

Anfall fortsätter

Vid 7.30 svensk tid meddelade den israeliska arméns talesperson att anfall fortsätter.

Kort därefter uppgav den israeliska armén (IDF) att attacker pågår mot "terroristmål" i norra och centrala Gaza med artilleri och stridsflyg.

"IDF fortsätter att förbereda för försvar och attack, och kommer inte att tillåta att säkerheten för Israels invånare skadas, uppgav armén på sociala medier.

Bilder från nyhetsbyrån AFP visar samtidigt hur hundratals Gazabor i staden Deir el-Baha i centrala Gaza började fira när klockan blev 7.30, då vapenvilan skulle ha trätt i kraft.

Många tog bilder med mobilerna, klappade och kramade om varandra.

33 ska släppas

Enligt avtalet om vapenvila ska Hamas släppa tre personer ur den israeliska gisslan redan under söndagen. Sedan ska ytterligare 30 personer släppas i omgångar. I utbyte ska hundratals palestinier som sitter fängslade i Israel friges.

När vapenvilan träder i kraft är det tänkt att israeliska styrkor ska bli kvar i Gaza, men gradvis dra sig tillbaka från vissa delar av området.

Gazabor får inte närma sig de israeliska styrkorna och den israeliska armén varnar för att förflyttning norrut fortfarande innebär fara, liksom att närma sig gränsövergången i Rafah och militärens buffertzoner.

Hjälp står redo

Hundratusentals palestinier ska i sin tur få återvända till sina krigshärjade hemorter, om och när vapenvilan träder i kraft.

Under eldupphöret ska avsevärt mycket mer humanitär hjälp tillåtas strömma in i Gaza, efter en lång tid där endast mindre försändelser har tillåtits nå fram. Lastbilar rapporteras stå i beredskap i Egypten för att korsa gränsövergången i Rafah så snart det är möjligt.

Vapenvilans första fas ska vara i 42 dygn, sex veckor, och under den tiden är det tänkt att det ska ske fortsatta förhandlingar om två följande faser.

Målet är att nå ett permanent slut på kriget, eller ett "hållbart lugn" som det heter i avtalet.

15 månaders krig

Under terrorstämplade Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 togs runt 250 personer, merparten av dem israeler, som gisslan och fördes till Gaza. Där hålls en del av dem fortfarande av Hamas och andra väpnade extremiströrelser som deltog i attacken.

Under ett veckolångt eldupphör i november 2023 byttes drygt 100 ur gisslan mot 240 palestinska fångar. Ytterligare några israeler har fritagits av landets militär.

I nuläget beräknas knappt 100 gisslan vara kvar i Gaza. Men det är oklart hur många av dem som är vid liv.

Fler än 46 800 palestinier i Gazaremsan har dödats sedan krigsstarten, enligt hälsomyndigheter i Hamasstyrda Gaza.

Under samma period har nästan 1 600 israeler dödats, runt 1 200 av dem under 7 oktober-attacken, enligt israeliska myndigheter.

Nästan hela Gazas befolkning befinner sig på flykt inom landremsans gränser, enligt FN:s beräkningar. Många av dem har tvingats fly flera gånger. Stora delar av Gazas infrastruktur ligger i ruiner.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025