Höj bolånetaket till 90 procent och skrota det skärpta amorteringskravet som infördes 2018. Det föreslår en kommitté som lämnar över en utredning till regeringen. Utredaren Peter Englund tror det kan leda till högre bostadspriser.
– Vad gäller amorteringskravet tycker vi att det har varit för strikt, säger professor Peter Englund, som lett utredningen, på en presskonferens.
När förslagen i utredningen kan träda i kraft är oklart.
– Vi återkommer till våren med regeringens förslag, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), som också deltar på presskonferensen.
Innebörden av förslagen är att hushållen helt enkelt behöver amortera mindre på bolånen.
Effekten kan bli högre bostadspriser när hushållen får bättre marginaler, enligt Peter Englund.
– Även om jag tror att de blir ganska begränsade.
"Utrymme för lättnader"
Utredningen bedömer att förändringen kan ske gradvis.
– Vi känner oss ganska övertygande om att det finns utrymme för lättnader, säger Englund.
Enligt Wykman vill regeringen till våren samtidigt föreslå en bredare översyn av hur makrotillsynen i svensk ekonomi fungerar, där han flaggar för att mer av regelverket kan komma att regleras direkt i lagar i stället för att genom att delegera ansvaret till Finansinspektionen (FI).
Amorteringskravet ska enligt utredningens förslag begränsas till 1 procent av lånet ned till 50 procent av lånets storlek. Och bolånetaket borde kunna höjas till 90 procent, från dagens 85 procent – vilket ökar utrymmet för lånefinansiering av bostadsköp.
Skuldkvotstak på 550 procent av inkomsten
Som komplement vill utredningen föreslå ett skuldkvotstak som begränsar utrymmet för hur stora lån ett hushåll kan ta, till 550 procent, det vill säga 5,5 gånger av låntagarnas bruttoinkomster.
– Det är ett ganska grovt mått på betalningsförmåga och vi tycker bankerna ska ha frihet att ge lån utöver kvoten, säger makrotillsynskommitténs ordförande Peter Englund på en presskonferens.
Förslaget är att upp till 10 procent av nya lån ska kunna ges utanför skuldkvotstaket, vilket kan jämföras med dagens nivåer på 3-6 procent av nya lån över 550 procent av låntagarnas bruttoinkomster.
