Regeringen vill avskaffa preskriptionstiden för alla brott som har livstid i straffskalan. Man vill också förlänga tiden för brott som våldtäkt, rån och grov misshandel.

– Vi vill att avsevärt färre brott ska preskriberas i framtiden, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Att ett brott blir preskriberat innebär att rätten att åtala går förlorad. Redan i dag är vissa brott undantagna från detta – det gäller mord, folkmord och terroristbrott.

Men regeringen vill att fler brott ska omfattas och i ett nytt lagförslag föreslås att preskriptionstiden avskaffas för alla brott som har livstid i straffskalan. Det handlar om brott som människorov, grov mordbrand, grovt spioneri och grovt sabotage och grovt blåljussabotage.

Därtill ska preskriptionstiderna förlängas för flera allvarliga brott, som våldtäkt, grov misshandel, rån, grov utpressning och vapenbrott. Även medhjälp till brotten omfattas.

Brott som i dag preskriberas efter 10 år ska i stället preskriberas vid 15. Preskriptionstiden 15 år flyttas fram till 25.

Hamnar på hög?

Ytterligare ett förslag är att utdömda fängelsestraff, oavsett längd, aldrig ska preskriberas. Fängelsedömda ska alltså inte kunna slippa straffet genom att hålla sig undan.

Förslagen bygger på en utredning som tillsattes av den tidigare S-ledda regeringen och som den nuvarande regeringen nu går vidare med.

– Vi vill stärka brottsoffers ställning och öka deras möjlighet till upprättelse, säger Gunnar Strömmer.

Enbart att preskriptionstiderna förlängs säger dock inget om att fler brott även kommer att klaras upp.

Hur ser du på risken att ouppklarade brott bara hamnar på hög hos polisen?

– Jag ser det snarare som en möjlighet att brott som i dag inte kan klaras upp kommer kunna klaras upp i framtiden, säger Strömmer.

Han framhåller att polisen numera har andra tekniska och forensiska möjligheter att utreda äldre brott, och att regeringen även tillför nya verktyg som att använda sig av släktforskning och biometriska data.

Ska gälla retroaktivt

Advokatsamfundet har varnat för risker med förlängda preskriptionstider. Bland annat att brott som har livstids fängelse i straffskalan kan ha ett relativt lågt straffminimum. Ett exempel är människorov där lägsta straffet är fyra år. Preskriptionstiden blir då avsevärt längre än det fängelsestraff som skulle ha kunnat utdömas.

– Jag förstår synpunkten, men i andra vågskålen ligger det starka intresset att klara upp riktigt allvarliga brott, säger justitieministern.

Förslagen, som läggs fram i en lagrådsremiss, föreslås börja gälla den 1 april nästa år. Merparten av lagändringarna ska gälla retroaktivt.