loadingPå måndag tar finansmarknadsminister Niklas Wykman emot en utredning som sett över bolånetaket och amorteringskraven. Foto: Henrik Montgomery/TT
På måndag tar finansmarknadsminister Niklas Wykman emot en utredning som sett över bolånetaket och amorteringskraven. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Regeringen redo att ändra på amorteringskravet

Johanna Ekström/TT

Lättnader i både amorteringskrav och bolånetak – det väntas tunga ekonomer föreslå i en utredning på måndag. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) säger att han är redo att ändra reglerna.

I april 2023 gav regeringen nationalekonomerna John Hassler och Peter Englund samt Finansinspektionens förre generaldirektör Martin Andersson i uppgift att se över bolånetaket och amorteringskravet.

På måndag presenteras förslagen, men redan nu säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att han är redo att se över verktygen, som infördes för att komma till rätta med överskuldsättning.

– Vi är beredda att se över konstruktionen kring amorteringskravet och kring hur mycket kapital man behöver sätta in när man köper en bostad, säger han.

"Kalibreras om"

Enligt uppgifter till DN kommer flera lättnader att presenteras på måndag. Det skärpta amorteringskravet för bolånetagare uppges slopas och bolånetaket höjas från 85 till 90 procent.

– Många menar ju att det inte har varit ändamålsenligt, säger Niklas Wykman om det skärpta amorteringskravet och fortsätter:

– Här kommer vi att göra förändringar. Vi kommer att kalibrera om det här regelverket. Sen exakt hur återstår att se. Vi ska ta del av utredningens resultat och analysera det först.

Kritiken mot åtgärderna, som infördes mellan 2010 och 2018, består främst av två delar. Den ena går ut på att bolånetaket gör det svårare för unga att komma in på bostadsmarknaden. Den andra kritiken som lyfts av ekonomer är att amorteringskravet blir ett slags tvångssparande i bostaden.

– Då är det inte säkert att motståndskraften har ökat. Den kan ju tvärtom ha minskat om det är så att hushållen inte har annat sparande. Det här är kritik som vi har med oss in i det fortsatta arbetet, säger Wykman.

Varnar för överskuldsättning

Inför valet 2022 lovade Moderaterna ett pausat amorteringskrav. Ett förslag som både FI och Riksbanken kritiserade med hänvisning till riskerna med överskuldsättning.

Hur ser du på den risken nu?

– Svenska hushåll är skuldsatta. Svenska företag har hög skuldsättning.

– Därför är min ingång i det här att vi har en öppenhet för att ändra i de här systemen, men aldrig på ett sådant sätt att det går ut över den finansiella stabiliteten.

Inte heller nu handlar det alltså om att ta bort amorteringskravet helt. Niklas Wykman vill ha en stark amorteringskultur och säger att det är ett konsumentskydd att ha eget kapital i sin bostad.

– Det gör ekonomin totalt sett tryggare, säger han.

Så den som hoppas på ett pausat amorteringskrav ska inte hoppas för mycket?

– Lån är någonting man ska betala tillbaka på. Däremot så ska man ju vara lyhörd och öppen för den kritik som har funnits, säger han.

Amorteringskrav och bolånetak

Bolånetaket infördes 2010 och innebär att banker inte får låna ut mer än 85 procent av bostadens värde. Resten ska betalas med en kontantinsats.

Amorteringskravet infördes 2016 och innebär att bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde ska amorteras med minst 2 procent årligen. Om lånen uppgår till mellan 50 och 70 procent av värdet ska bolånet amorteras med minst 1 procent årligen.

Det utökade amorteringskravet infördes 2018 och innebär att den som tjänar mindre per år än 4,5 gånger bolånet måste amortera ytterligare en procent.

Källa: TT, Finansinspektionen

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPå måndag tar finansmarknadsminister Niklas Wykman emot en utredning som sett över bolånetaket och amorteringskraven. Foto: Henrik Montgomery/TT
På måndag tar finansmarknadsminister Niklas Wykman emot en utredning som sett över bolånetaket och amorteringskraven. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Regeringen redo att ändra på amorteringskravet

Johanna Ekström/TT

Lättnader i både amorteringskrav och bolånetak – det väntas tunga ekonomer föreslå i en utredning på måndag. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) säger att han är redo att ändra reglerna.

I april 2023 gav regeringen nationalekonomerna John Hassler och Peter Englund samt Finansinspektionens förre generaldirektör Martin Andersson i uppgift att se över bolånetaket och amorteringskravet.

På måndag presenteras förslagen, men redan nu säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att han är redo att se över verktygen, som infördes för att komma till rätta med överskuldsättning.

– Vi är beredda att se över konstruktionen kring amorteringskravet och kring hur mycket kapital man behöver sätta in när man köper en bostad, säger han.

"Kalibreras om"

Enligt uppgifter till DN kommer flera lättnader att presenteras på måndag. Det skärpta amorteringskravet för bolånetagare uppges slopas och bolånetaket höjas från 85 till 90 procent.

– Många menar ju att det inte har varit ändamålsenligt, säger Niklas Wykman om det skärpta amorteringskravet och fortsätter:

– Här kommer vi att göra förändringar. Vi kommer att kalibrera om det här regelverket. Sen exakt hur återstår att se. Vi ska ta del av utredningens resultat och analysera det först.

Kritiken mot åtgärderna, som infördes mellan 2010 och 2018, består främst av två delar. Den ena går ut på att bolånetaket gör det svårare för unga att komma in på bostadsmarknaden. Den andra kritiken som lyfts av ekonomer är att amorteringskravet blir ett slags tvångssparande i bostaden.

– Då är det inte säkert att motståndskraften har ökat. Den kan ju tvärtom ha minskat om det är så att hushållen inte har annat sparande. Det här är kritik som vi har med oss in i det fortsatta arbetet, säger Wykman.

Varnar för överskuldsättning

Inför valet 2022 lovade Moderaterna ett pausat amorteringskrav. Ett förslag som både FI och Riksbanken kritiserade med hänvisning till riskerna med överskuldsättning.

Hur ser du på den risken nu?

– Svenska hushåll är skuldsatta. Svenska företag har hög skuldsättning.

– Därför är min ingång i det här att vi har en öppenhet för att ändra i de här systemen, men aldrig på ett sådant sätt att det går ut över den finansiella stabiliteten.

Inte heller nu handlar det alltså om att ta bort amorteringskravet helt. Niklas Wykman vill ha en stark amorteringskultur och säger att det är ett konsumentskydd att ha eget kapital i sin bostad.

– Det gör ekonomin totalt sett tryggare, säger han.

Så den som hoppas på ett pausat amorteringskrav ska inte hoppas för mycket?

– Lån är någonting man ska betala tillbaka på. Däremot så ska man ju vara lyhörd och öppen för den kritik som har funnits, säger han.

Amorteringskrav och bolånetak

Bolånetaket infördes 2010 och innebär att banker inte får låna ut mer än 85 procent av bostadens värde. Resten ska betalas med en kontantinsats.

Amorteringskravet infördes 2016 och innebär att bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde ska amorteras med minst 2 procent årligen. Om lånen uppgår till mellan 50 och 70 procent av värdet ska bolånet amorteras med minst 1 procent årligen.

Det utökade amorteringskravet infördes 2018 och innebär att den som tjänar mindre per år än 4,5 gånger bolånet måste amortera ytterligare en procent.

Källa: TT, Finansinspektionen

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024