Örebro läns museum vill låta en etnolog göra djupintervjuer med anledning av attentatet mot Risbergska skolan.
– Vi tror att det här kommer att påverka Örebro på sikt, säger museipedagogen Johanna Björck.
Redan dagen efter begav sig museets fotograf Per Torgén tillsammans med en kommunikatör ut för att ta bilder och dokumentera reaktionerna på masskjutningen som beskrevs som den värsta i svenska historia. Tio personer hade dödats av gärningsmannen som sedan sköt sig själv.
Ljushavet började på en refug, som snart flyttades till andra sidan vägen. När anställda på Örebro kommun en natt slutligen plockade in gravljusen till en stor lagerlokal uppskattades de vara mellan 25 000 till 30 000.
Post-it-lapparna vid entrén till varuhuset Åhléns City i Stockholm sattes upp efter attentatet 2017 och finns nu i Stockholms stadsmuseums samlingar. Foto: Fredrik Sandberg/TT
– Det var en extraordinär händelse, säger Johanna Björck.
Känslor
Hon försökte göra ett representativt urval: 57 föremål och 67 brev från ljushavet finns nu på museet. Ett hundratal personer har också delat med sig av sina minnen, vissa offentligt, via en digital plattform. Insamlingen pågår fortfarande. Syftet är inte att dokumentera själva attentatet, däremot människors upplevelser, känslor och reflektioner kring det som skett.
"Jag tror att folk definitivt är rädda, vilket gör att vi behöver varandra mer än någonsin, att se hela samhället sluta upp tror jag i längden kommer göra oss starkare" skriver en person.
En annan hoppas på mer gemenskap och tillhörighet men är rädd för att det i stället blir mer av misstro och splittring.
Post-it-lappar
Efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm uttryckte sig människor på post-it-lappar som sattes upp på plywoodskivor som täckte det krossade skyltfönstret på Åhléns. Dessa finns nu på Stockholms stadsmuseum där forskare har studerat dem, berättar enhetschefen Johanna Karlsson.
Örebro läns museum är just nu stängt för renovering, men när det öppnar igen, troligen i slutet av 2027, kan attentatet på Risbergska ingå på något sätt i de nya basutställningarna. Museet har också sökt pengar för att låta en etnolog göra djupintervjuer, berättar Johanna Björck.
– Vi vill gå på djupet med vad som händer ett samhälle. Det kan också ingå i ett större tema om museers roll i att bearbeta trauman.
