Lite tejp, lite svenskhet och ett experimentkontor. Den svenska försvarsförmågan ska stärkas och innovationen behöver förbättras.

– Vi har resurser och mandat att testa saker som andra kanske inte får eller vågar testa, säger Marcus Tynnhammar, chef för experimentkontoret.

Han ser inte ut som MacGyver. Han rör sig inte som MacGyver. Men när Marcus Tynnhammar pratar låter han lite som MacGyver. Den fiktive amerikanske tv-seriehjälten från 1980-talet och chefen för experimentkontoret på flygstaben utanför Uppsala löser både kniviga situationer med befintliga föremål, inte sällan med uppfinningsrikedom som främsta vapen.

– En del av sakerna som testas är ju att ta gamla prylar vi har i förråden och sen testa att tejpa ihop dem och se vad som funkar, säger Tynnhammar.

Hans avdelning är för tillfället under uppbyggnad. Förhoppningen är fler anställda i närtid och att efter sommaren kunna köra "någorlunda full fart". Experimentkontoret ska förkorta ledtider för sådant som Försvarsmakten behöver utveckla. Men också förenkla kontakten mellan olika grenar av det militära och samarbetet med det civila näringslivet.

– Försvarsmaktens ledtider är på tolv år för att köpa in saker om man har tur. Medan ledtiderna som vi är ute efter och som företag vill ha är att utveckla på kort tid och ha saker på plats inom ett eller två år.

"Skruv och mutter"

Just nu är takten "ett par projekt i veckan". Det kan vara allt från att testa möjliga AI-lösningar till att ta existerande prylar och modifiera dem så att de kan användas på ett nytt sätt.

– Spannet just nu är allt från skruv och mutter till att diskutera hur vi skulle kunna använda olika it-lösningar i rymden.

Att Försvarsmakten "hittar på nya vapen" har varit sant i århundraden, men den senaste tidens kombination av tekniska landvinningar och krig i närområdet har satt en ny fart på det hela.

– Jag tror att det som Rysslands krig i Ukraina har bidragit med är att fler känner en känsla av att det är brådskande, säger Tynnhammar.

Ökade anslag

Nyligen presenterade regeringen satsningar på det svenska försvaret i storleksordningen 300 miljarder kronor – den största militära upprustningen sedan kalla kriget. Ökade anslag ger större utrymme för innovation, medger Tynnhammar:

– Det är aldrig någon som sagt "det här får du inte göra för det kostar pengar", tvärtom. Men samtidigt är jag smålänning i grunden, vi kan göra mycket utan att det kostar någonting. Men det är skönt att veta att jag kan komma med rätt vilda idéer.

Trestegsraket

Tynnhammar beskriver den övergripande ambitionen som att Sverige och Försvarsmakten återigen ska bli innovationsdrivande som en trestegsraket:

– Det första steget är som vi har gjort förut. Att sitta och vänta på att det kommer en bra pryl och sedan köper vi den.

– Steg två är det vi håller på med nu, att tillsammans med civila företag komma upp i en jämbördig nivå av utveckling med vad som händer i omvärlden.

– Steg tre är att komma tillbaka till hur det varit förut. Att företag kommer till oss och undrar vad vi har utvecklat som de kan använda sig av.

Svenskhet

Även om Sverige för tillfället inte är på steg tre enligt Tynnhammars indelning tror han det finns goda, unika, förutsättningar att nå dit.

– Det är två saker som Sverige alltid varit väldigt bra på. Det ena är de senaste teknologierna och det andra är att samarbeta. Andra länder kan vara duktiga på teknologier, säger han och fortsätter:

– Men samarbetsförmågan är något som är så djupt rotat i Sverige att det är svårt för någon annan att komma ikapp oss där. Vi kan sätta oss i samma rum även om vi inte är överens. Vi kan till och med vara direkta konkurrenter som företag, men vi kan fortfarande göra något tillsammans.