Ännu är det oklart hur upprustningen av det svenska försvaret ska betalas. Finansminister Elisabeth Svantesson pekar mer på att utgiftsprioriteringar, ökad tillväxt samt balansmålet i statsbudgeten kan ge miljarderna än att skatten ska höjas.

Nu kostar svenska försvaret ungefär 138 miljarder kronor per år och utgör 2,4 procent av bnp. Men i sommar väntas Nato sätta uppåt 3,5 procent av bnp som mål för medlemsländerna – vilket skulle innebära ytterligare 65 miljarder för svensk del.

Då är frågan om hur detta ska finansieras.

– Det är för tidigt att säga, men att vi måste göra mer är uppenbart, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i SVT:s program Agenda.

Lars Heikensten, finanspolitiska rådets ordförande, talar om behovet av höjd skatt.

Svantesson säger att man inte ska utesluta någonting, men hon är skeptisk:

– Höjer man skatter … det sitter inte på min favoritlista. För risken finns att man då minskar trycket mot tillväxt och konkurrenskraft.

Hon talar om att bnp-tillväxt kan lösgöra miljarder, om prioriteringar i statens utgifter samt att det nya balansmålet i statsbudgeten från 2027 kan ge försvarsmiljarder.

Andra förslag är att låna, men även det ställer sig Svantesson tveksam till. Om det ändå ska ske måste det vara en engångsupplåning, säger hon.

Samtidigt andas finansministern tillförsikt och pekar på att Sverige har en unik politisk enighet om den huvudsakliga inriktningen och har mycket starka statsfinanser.

– Vi står på en otroligt stark och stabil grund.