Regeringen borde låta domstol döma i ärendet med koranbränningen framför Stockholms moské, och inte föregripa det med uttalanden. Dessutom kan man fråga sig varför åklagaren väntat i elva månader med att fatta beslut om huruvida åtal ska väckas. Situationen bidrar till ökad risk för brottsliga händelser kring Eurovision Song Contest, skriver juristen Stefan Fuchs.
Inför Eurovision Song Contest finns risk för upplopp, och inte bara provokationer, utan terrorangrepp. Gång på gång har polis i olika länder noterat att attacker mot svenskar och svenska intressen sker på grund av koranbränningarna. Så även i Belgien, då två svenska fotbollssupportrar sköts till döds.
Jag stöder många åtgärder som nuvarande regering vidtagit för att beivra brottslighet, men inte när det kommer till koranbränningarna. Lika säkert som vårblommorna blommar de upp, då Sveriges svaga agerande används för helt olika intressen, på grund av medias förkärlek för dramatik.
Provokatören Salwan Momika blev aldrig friad eller fälld i en domstol, utan av vår statsminister – i strid med den viktigaste grundlagen, Regeringsformen, som stadgar att en minister inte får bestämma hur en myndighet, till exempel en domstol, ska besluta i enskilda fall.
När statsministern och justitieministern kommenterade koranbränningen den 28 juni förra året framför Stockholms moské med att det var ”tillåtet och är en del av vår demokrati” väcks frågan om ministerstyre. Det är endast polis och åklagare som ska utreda, samt genom åtal låta den dömande makten i domstolarna avgöra.
I dag kan inte svenska medborgare utöva sin judiska religion öppet, och vissa församlingar har därför till och med avvecklat sin verksamhet. Detta då man inte har råd att betala för tillräckligt skydd. De kan inte heller ha på sig synliga judiska symboler utan ofredande, och i en del skolor visar det sig att man undviker att tala om den judiska historien då det ibland upplevs som ett ”för känsligt ämne”. Det sker helt i strid med läroplanen och vårt nationella uppdrag: att inte glömma förföljelser och Förintelsen.
Vi måste till varje pris hindra dömandet på gatan, såväl som att politiker dömer, av tendentiösa eller populistiska skäl.
Utöver våld och hot är rubriceringen hets mot folkgrupp mycket viktig för att förhindra grova provokationer och upplopp, samt strider mellan olika grupper. Utöver det personliga lidandet har koranbränningarna kostat staten åtskilliga miljoner i allt från uppeldade polisbilar till efterföljande dyra rättsprocesser.
Åklagarmyndighetens vägran att under snart elva månader fatta beslut i ett för Sverige och vårt säkerhetsläge synnerligen viktigt mål måste nu upphöra. Anmälan som polisen själv gjorde den 29 juni förra året är välgrundad enligt Brottsbalken 16:8, hets mot folkgrupp. Dessutom är lagen till för att i praktiken möjliggöra den grundlagsskyddade religionsfriheten, som i dag är starkt naggad i kanten då religiösa utövare hotas och trakasseras.
Mål 88979-23 hos åklagarkammaren i Stockholm syd leds av förundersökningsledare Anna Hankkio. Den aktuella polisanmälan inlämnad av polisen inkom till Åklagarmyndigheten redan dagen efter, då man försökt bjuda fredliga muslimer i bön på baconlindad, grillad koran. Därmed har i snart elva månader en synnerligen viktig möjlighet till ett nytt prejudikat om koranbränningarna hindrats av den åklagare vars uppgift är att fatta beslut och vid laglig grund väcka åtal så skyndsamt som möjligt. På grund av förundersökningssekretessen har vi ingen information om varför åtal inte väckts.
Polisanmälan tar upp en förhållandevis enkel och väldokumenterad händelse, som är en klar, grov provokation. Den misstänkte har av polis körts till och från brottsplatsen. Där har han, fem meter från religiösa utövares lokal, med hetsande och kränkande tal, serverat en vedervärdig rätt som ingen nappat på mer än media och vissa politiker. Detta har skett på allmän plats, och kan därmed, trots demonstrationstillstånd, prövas av domstol eftersom polisen anmält händelsen.
Det är synnerligen skadligt för Sveriges säkerhet, där många grupper prioriterar vårt land som mål för terroristattacker. Passiviteten inför att använda hela Sveriges lag, även hets mot folkgrupp, har oroligt noterats av allt från jurister till polischefer. När polisen då gör rätt väljer åklagaren att inte fatta ett skyndsamt beslut och hindrar därmed insyn. Fortsatta provokationer har kunnat ske under tiden. Vi måste till varje pris hindra dömandet på gatan, såväl som att politiker dömer, av tendentiösa eller populistiska skäl.
Stefan Fuchs
Jurist och skribent
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
