Din elräkning är på väg att bli högre. Vän av ordning frågar sig varför. Har kostnaderna för att producera el ökat? Har vi fått försämrad konkurrens? Eller har vi ett statligt affärsverk som valt att räkna på ett nytt sätt? Det är det senare. Svenska kraftnät och övriga nordiska systemoperatörer har skapat ett monster som försämrar för Sverige, skriver energiexperten Mats Nilsson.

För cirka tolv år sedan började arbetet med den nya beräkningsmekanismen för den nordiska elmarknaden. Den grundläggande idén att vi genom att modellera faktiska flöden genom elnäten ska kunna komplettera dryga 100 års erfarenhet av hur näten fungerar är i grunden sund. Vi kan då, teoretiskt, utnyttja elnätet effektivare. Detta eftersom mer exakt kunskap kan bidra till att vi måste ha mindre marginaler och därmed skulle kunna öka handeln. Men lagstiftarens intention filtrerad genom de nordiska systemoperatörernas (varav Svenska kraftnät är en) märkliga lins har i realiteten skapat ett monster som kraftigt försämrar den svenska konkurrenskraften. Svenska kunder betalar minst 150 miljoner, ofta 200 miljoner, mer i veckan utan att de får något nytt för pengarna. Vi får inte bättre miljö, färre strömavbrott, eller kan ansluta fler industrier på tidigare otillgängliga platser. Vi betalar dessa pengar för att norrmännen ska kunna använda det svenska nätet. Hur kunde vi hamna här?

Svenska kunder betalar minst 150 miljoner, ofta 200 miljoner, mer i veckan utan att de får något nytt för pengarna.

Jag representerade tidigt elbranschen i möten och workshopar kring utvecklingen av den nya beräkningsmetoden. Det stod från början klart att processen framför allt drevs av den norska systemoperatören Statnett och att deras huvudsyfte var att använda det svenska nätet för överföring av norsk produktion från norra Norge till södra Norge. Statnett har också någon form av allergisk reaktion mot att agera som systemoperatör, det vill säga att i de fall de får flaskhalsar i de norska näten faktiskt åtgärda dessa. Kan Statnett undvika att agera som systemoperatör så vill de det. Lägg till detta att Statnett i sin instruktion från norska regeringen har att verka för norska intressen så har vi ett antal för svensk del giftiga ingredienser. Det tycks också som att den norska reglermyndigheten åtminstone inofficiellt har en liknande instruktion. 

Den nordiska elmarknaden har enligt mig och en hel del forskning fungerat väl. Kapacitetsutnyttjandet på nätet har historiskt varit högt. Visst, vi har haft problem till exempel när Statnett 2009 valde att reducera handelskapaciteterna mellan Sverige och Norge och därmed förorsakade spotpriser på 14 kr/kWh i stort sett i hela Norden utom Oslo-området. Den finska systemoperatören, Fingrid, reducerar numer ständigt gränskapaciteten för att de inte vill köpa finska reserver. Fingrids agerande strider sannolikt mot den europeiska konkurrenslagen, och förlorarna är finska kunder. Polacker och tyskar använder genomgående gränshandeln för att kompensera för tillkortakommanden inom landet. Svenska kraftnät har ökat nätkapaciteten till södra Sverige men har sedan i stort sett aldrig utnyttjat den kapaciteten. Detta har på goda grunder fått befolkningen i vårt sydligaste elområde att klaga högljutt eftersom priserna där blivit avsevärt högre. Dock är Sverige det enda landet som tvingats åtgärda den här typen av beteenden. Sverige fick under hot om rättsprocesser delas in i fyra elområden. 

Det tycks ha varit ett genomgående tema när den nya EU-regleringen ska tolkas och implementeras att marknaden får ta stryk, till fördel för systemoperatörernas och Norges ekonomi, samt i viss utsträckning för systemoperatörerna om den nya beräkningsmodellen gör det bekvämare för dem. De samhällsekonomiska vinster som svenska kraftnät påstått sig visa är förhållandevis små, och de vilar till stor del på ett fiktivt överuttag av billig vattenkraft. Det är framför allt en stor samhällsekonomisk omfördelning av välfärd där svenska kunder straffas hårt. 

Det finns en liten strimma hopp i mörkret. Av olika skäl kan i sammanhanget billig teknisk utrustning vid norska gränsen stoppa norrmännens parasiterande på det svenska elnätet. Om Sverige dessutom återgår till att bli ett elområde kan mycket svensk konsumentköpkraft såväl som industrins konkurrenskraft bevaras trots den nya beräkningsmodellen. Låt oss kämpa för det!

Mats Nilsson
Energiexpert 
Lektor vid Södertörns högskola

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.