Påve Franciskus har avlidit, 88 år gammal, efter tolv år som den katolska kyrkans högste ledare. Nu påbörjas processen att välja en ny påve. Så här går det till.

Vem väljer påve?

Det är kardinalerna, de med allra högst ställning inom katolska kyrkan, som har i uppgift att välja en ny påve. Men bara de kardinaler som är yngre än 80 år ingår i den så kallade konklaven. De som är äldre än så kommer att vara kardinaler livet ut, men har inte någon rösträtt.

Närmare 140 av totalt drygt 250 kardinaler är enligt Vatikanen under 80 år och därmed röstberättigade, bland annat Sveriges kardinal Anders Arborelius.

Hur går processen till?

Det hela är väldigt hemlighetsfullt. Kardinalerna måste under ed lova att de inte kommer att dela några detaljer om vad som försiggår inne i konklaven; vad som sägs och hur de resonerar. Allt för att undvika att andra ska försöka påverka valet.

Ofta krävs det ett antal omröstningar, fyra per dag, för att få till de två tredjedelar som krävs för att en ny påve ska bli vald. Efter varje omröstning träs röstsedlarna på ett snöre och bränns i en kamin i Sixtinska kapellet. Om de inte kommit överens är röken svart. Till sist, när de lyckats välja en ny påve, är det vit rök som kommer ut från skorstenen.

Kort senare avslöjas påvens namn. Vid de senaste två processerna gick kardinalerna in i konklaven dag ett och kom ut igen efter bara några dagar, men det finns historiska exempel då det tagit över en månad och till och med över ett år.

När konklaven enats tillkännages valet och den nya påvens namn med de klassiska latinska orden: Habemus papam! (Vi har en påve!)

Vad avgör vem det blir?

På grund av tystnadsplikten är det svårt att veta hur kardinalerna resonerar när de väljer en ny påve. Men framför allt ska de ha i åtanke vilka behov katolska kyrkan har och vem som bäst kan uppnå de behoven.

Nytt för den här gången är att kardinalerna är från så många olika länder. Runt 110 av kardinalerna med rösträtt är utsedda av påve Franciskus och han tog i sina val av kardinaler hänsyn till variation. De som just nu är röstberättigade kommer från 71 länder och är utspridda över sju kontinenter.

Därför är det kanske ännu svårare denna gång att veta hur kardinalerna kommer att resonera, eftersom behoven skiljer sig åt runt om i världen.

Kan det bli en svensk påve?

I teorin kan vilken praktiserande katolsk man som helst bli vald till påve – men sedan 1379 har alla påvar som utsetts varit kardinaler.

Det finns bara en svensk kardinal. 2017 utsågs Lars Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, till kardinal som första svensk någonsin.

Han har själv inte velat prata om möjligheten att han själv skulle kunna utses till påve.