Med en folklig och fotbollsälskande Franciskus fick katolska kyrkan en påve med både modern och progressiv stämpel. Men kanske kom tillsättandet för sent – när åldern och hälsan till sist tog ut sin rätt.

När argentinske kardinalen Jorge Mario Bergoglio inte utsågs till påve efter Johannes Paulus II 2005 räknade expertisen med att han inte längre var aktuell för toppjobbet.

Åtta år senare blev det ändå en då 76-årig Bergoglio som klev ut på balkongen i Peterskyrkan den 12 mars 2013 sedan Benedictus XVI abdikerat i förtid.

Ett populärt val.

– Bergoglio! jublade besökarna Elena och Marta från Rom och föll i varandras armar i folkmassan framför Peterskyrkan.

– Han kommer att bli en jättebra påve. Han är så bra med folk, sade Elena till TT:s utsände.

Buss och tunnelbana

Mycket av hans popularitet kom från bilden av honom som en man av folket.

– Mitt folk är fattigt och jag är en av dem, förklarade han efter att ha utsetts till ärkebiskop i Buenos Aires 1998, då han bodde kvar i sin lägenhet, lagade sin egen mat och gärna åkte buss och tunnelbana.

Att han som påve valde namnet Franciskus följde samma spår, för att hedra "fattigmunken" Franciskus av Assisi (död 1226) och dennes strävan efter att leva i enkelhet.

Hans första påveresa utanför Rom gick till italienska flyktingön Lampedusa. Han uppmanade kyrkan att bli mer tolerant och kritiserade ekonomisk ojämlikhet och nedtystandet av sexuella övergrepp.

De journalister som varje år följde honom jorden runt i påveplanet förundrades också över Bergoglios jordnära stil och hans vana att hälsa på samtliga i planet. När TT var på plats under hans resa till Sverige 2016 stack en författare från Spanien fram sin bok "Glädjens påve" till Bergoglio, som skrattade och utbrast:

– "Glädjens påve". Det hoppas jag att jag är.

Hälsobesvär

Franciskus engagerade sig även i miljöpolitiken och gav ut en så kallad encyklika 2015 med maningar om att världen måste acceptera lägre ekonomisk tillväxt för att rädda klimatet.

Som påve kom han ändå aldrig att riktigt leva upp till de enorma förväntningar somliga hade på honom.

Dels fanns motstånd från mer konservativa delar av kyrkan, som ansåg honom vara för mycket av en vänsterideolog. Han var själv också mer konservativ än vad många av hans anhängare hoppades på, exempelvis i synen på samkönade relationer.

Dels har hälsan och åldern spelat in. Som 21-åring fick han en del av sin ena lunga bortopererad efter en svår lunginflammation. De sista åren led han av kroniska knäproblem och behövde flera gånger använda rullstol.

Den 14 februari i år blev påve Franciskus inlagd på Gemelli-sjukhuset i Rom med luftvägsinfektion och feber. Några dagar senare meddelade Vatikanen att han drabbats av dubbelsidig lunginflammation och njurproblem.

Han skrevs ut i mars, kraftigt märkt av sjukdomen, och visade sig bara ett fåtal gånger efter det. Så sent som i söndags, på påskdagen, talade han till massorna på Petersplatsen i Rom.

– Det kan inte bli någon fred utan frihet för religion, frihet för tankar, yttrandefrihet och respekt för varandras åsikter, sade han.

Påve Franciskus blev 88 år gammal.