loadingArbetet var tydligt uppdelat. Männen slog med lie och kvinnorna räfsade. Foto: Sven Bremsjö/Västergötlands museum
Arbetet var tydligt uppdelat. Männen slog med lie och kvinnorna räfsade. Foto: Sven Bremsjö/Västergötlands museum
Tradition

Räfsans historia och hantverk – ett arv för framtiden

Anton Anderberg

Den traditionella räfsan, med en historia på nära 2 000 år, har haft en avgörande roll i Sveriges jordbruk. Hantverket kring tillverkningen och användningen av räfsan hålls levande av Anders Lindberg, vars forskning och praktiska arbete belyser räfsans kulturella och funktionella betydelse.

Riva, rev, ärja, härva, slaga, hake – kärt barn har många namn. Det verktyg som vi i dag kallar för räfsa är en utveckling av äldre varianter helt tillverkade i trä. Den moderna räfsan är ofta gjord av plast och används främst för att räfsa ihop löv på gräsmattor.

Det äldre redskapet, vars namn har skilt sig markant åt i olika delar av landet, hade flera användningsområden och var under ett par tusen år en förutsättning för att det över huvud taget skulle gå att bo i Sverige.

Hantverkslaboratoriet

Är ett nationellt centrum som fokuserar på kulturmiljövårdens hantverk.

Hantverkslaboratoriet är tätt knutet till Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och bedriver högre utbildning och forskning i Mariestad.

Institutionen fungerar som en plattform för att dokumentera, utveckla och stödja den avancerade hantverkskunskap som krävs för att bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Grundades 2010 genom ett samarbete mellan kulturarvsmyndigheter, hantverksföretag och branschorganisationer.

Centralt för Hantverkslaboratoriet är att integrera forskning och praktisk tillämpning. Institutionen vill främja traderingen av hantverkskunskaper som ett immateriellt kulturarv.

Ett exempel på detta är deltagandet i att bygga upp Södra Råda kyrka som brann ner 2001. Återuppbyggnaden av kyrkan genomfördes som ett forskningsarbete där man använde samma metoder och verktyg som vid kyrkans ursprungliga konstruktion på 1300-talet. Syftet var att få både en praktisk och teoretisk insikt i medeltida byggnadstekniker och materialhantering.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingArbetet var tydligt uppdelat. Männen slog med lie och kvinnorna räfsade. Foto: Sven Bremsjö/Västergötlands museum
Arbetet var tydligt uppdelat. Männen slog med lie och kvinnorna räfsade. Foto: Sven Bremsjö/Västergötlands museum
Tradition

Räfsans historia och hantverk – ett arv för framtiden

Anton Anderberg

Den traditionella räfsan, med en historia på nära 2 000 år, har haft en avgörande roll i Sveriges jordbruk. Hantverket kring tillverkningen och användningen av räfsan hålls levande av Anders Lindberg, vars forskning och praktiska arbete belyser räfsans kulturella och funktionella betydelse.

Riva, rev, ärja, härva, slaga, hake – kärt barn har många namn. Det verktyg som vi i dag kallar för räfsa är en utveckling av äldre varianter helt tillverkade i trä. Den moderna räfsan är ofta gjord av plast och används främst för att räfsa ihop löv på gräsmattor.

Det äldre redskapet, vars namn har skilt sig markant åt i olika delar av landet, hade flera användningsområden och var under ett par tusen år en förutsättning för att det över huvud taget skulle gå att bo i Sverige.

Hantverkslaboratoriet

Är ett nationellt centrum som fokuserar på kulturmiljövårdens hantverk.

Hantverkslaboratoriet är tätt knutet till Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och bedriver högre utbildning och forskning i Mariestad.

Institutionen fungerar som en plattform för att dokumentera, utveckla och stödja den avancerade hantverkskunskap som krävs för att bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Grundades 2010 genom ett samarbete mellan kulturarvsmyndigheter, hantverksföretag och branschorganisationer.

Centralt för Hantverkslaboratoriet är att integrera forskning och praktisk tillämpning. Institutionen vill främja traderingen av hantverkskunskaper som ett immateriellt kulturarv.

Ett exempel på detta är deltagandet i att bygga upp Södra Råda kyrka som brann ner 2001. Återuppbyggnaden av kyrkan genomfördes som ett forskningsarbete där man använde samma metoder och verktyg som vid kyrkans ursprungliga konstruktion på 1300-talet. Syftet var att få både en praktisk och teoretisk insikt i medeltida byggnadstekniker och materialhantering.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025