Pengar saknas för att stötta elever med NPF

Två av tre rektorer saknar pengar för att kunna köpa hjälpmedel, anställa assistenter eller på annat sätt ge tillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Myndigheten har i två enkäter frågat kommuner, friskoleägare och rektorer hur de arbetar för att ge elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en bra skolvardag. Studien fokuserar främst på förutsättningarna för elever med adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörningar.

Svaren visar alltså att en majoritet av rektorerna skulle behöva mer resurser till att stötta eleverna. Det kan handla om personal, men också fler mindre och lugna utrymmen i skolan.

Drygt hälften av rektorerna uppger att frånvaron är större bland elever med NPF-diagnos. En orsak kan vara just att skolmiljön är för krävande – eleverna blir utmattade.

Mer än hälften av rektorerna och huvudmännen ser också ett stort behov av kompetensutveckling för lärare, elevassistenter och fritidspersonal om just NPF.

Elevhälsan bedöms ha god kompetens, men var tionde rektor bedömer att den behöver mer personal för att möta elevernas behov.

Skolverkets enkäter besvarades av 379 huvudmän (kommuner och friskoleägare) och 654 rektorer.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Två av tre rektorer saknar pengar för att kunna köpa hjälpmedel, anställa assistenter eller på annat sätt ge tillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Svaren visar alltså att en majoritet av rektorerna skulle behöva mer resurser till att stötta eleverna. Det kan handla om personal, men också fler mindre och lugna utrymmen i skolan.

Drygt hälften av rektorerna uppger att frånvaron är större bland elever med NPF-diagnos. En orsak kan vara just att skolmiljön är för krävande – eleverna blir utmattade.

Mer än hälften av rektorerna och huvudmännen ser också ett stort behov av kompetensutveckling för lärare, elevassistenter och fritidspersonal om just NPF.

Elevhälsan bedöms ha god kompetens, men var tionde rektor bedömer att den behöver mer personal för att möta elevernas behov.

Skolverkets enkäter besvarades av 379 huvudmän (kommuner och friskoleägare) och 654 rektorer.