Svenskar är bland de bästa i världen på att fortsätta utbilda sig under hela vuxenlivet.
– Det är en stor prestation, säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher till TT.
I december publicerade OECD resultaten i ett globalt kompetenstest bland vuxna i 31 länder. För svensk del är resultatet uppiggande: Sverige rankas trea, med endast Finland och Japan före. I den äldsta åldersgruppen, 55-plussarna, är Sverige bäst.
– Det är ett mycket positivt resultat, säger Andreas Schleicher.
Han har länge följt svensk utbildning och som ansvarig för OECD:s Pisamätningar bland 15-åringar har han analyserat både upp- och nedgångar i de svenska resultaten. Senast, 2023, handlade det snarast om ett ras.
Kan utvecklas
Det mer positiva resultatet i “vuxen-Pisa”, eller Piaac som studien heter, förklarar Schleicher med en kultur i Sverige av kurser, fortbildning och kompetenshöjning.
– Många länder kämpar verkligen med att få fler äldre att engagera sig i lärande. I Sverige grundas en förståelse för livslångt lärande i unga år. Det finns också en insikt i att bra arbetsplatser ger bra chanser till fortbildning, säger Andreas Schleicher.
Chanserna till utveckling är större i Sverige än i både Finland och Japan, enligt Schleicher.
– Japanska arbetsplatser är dåliga på att använda anställdas kompetens, många får aldrig en chans att visa sina färdigheter. Lite av det är också synligt i Finland. Sverige är bättre på så sätt att man tänker mindre i form av formella examina och mer i termer av vad folk vet och kan.
Som en tioåring
Men hans bild är kluven. Det faktum att tolv procent av vuxna svenskar – och 15 procent av de yngsta vuxna – har otillräcklig läsförmåga förskräcker:
– I dagens samhälle måste du kunna navigera bland tvetydigheter, kunna skilja fakta från åsikter. Svenskar är fortfarande relativt bra på detta men läskunnigheten borde ha förbättrats med tanke på de ökade kraven. Det är för stor andel som läser på en tioårings nivå, säger Schleicher.
När läskunnigheten bland svenska 15-åringar visade sig ha rasat i den senaste Pisamätningen kritiserade Andreas Schleicher svensk skola för att ha blivit en serviceinrättning, med elever som passiva konsumenter. Han efterlyste då mer engagemang i klassrummen, och det gör han fortfarande.
– För den vuxna arbetskraften går det bra eftersom arbetsplatserna är väldigt kompetensorienterade och fantastiska läroplatser. Jag tror att skolsystemet under många år har gått i motsatt riktning – lärandet har tappat sin status, säger han.
