loading



Det gamla boningshuset på Fågelsjö Gammelgård byggdes 1818, men gården har anor från 1700-talet. Här syns också trähästen, Fågelsjöhästen. Foto: Catasa/CC BY-SA 3.0
Det gamla boningshuset på Fågelsjö Gammelgård byggdes 1818, men gården har anor från 1700-talet. Här syns också trähästen, Fågelsjöhästen. Foto: Catasa/CC BY-SA 3.0
Livsstil

Sevärdheter i Sverige: På Fågelsjö Gammelgård har tiden stått stilla

Eva Johansson

Låter det ofattbart för dig att låsa dörren till ditt hem, lämna alla dina saker där och aldrig återvända dit? Ja, kanske, men det var precis vad Kristina och Mårten Persson från byn Fågelsjö i Ljusdals kommun gjorde. Året var 1910.

Till julen 1910 stänger Kristina och Mårten Persson dörren till sitt gamla hem. De har bestämt sig för att lämna det till framtida generationer. De låter allt vara kvar i huset; mattor, textilier, möbler, kläder, husgeråd, bestick, bössor, ja alla saker som hörde hemmet till.

Kristina och Mårten går tvärs över gårdsplanen, till sitt nya hem, ett nybyggt hus med nya möbler och husgeråd. Det nya huset är för orten byggt i en helt annorlunda stil, det sägs att de fick inspiration från ett vykort från Amerika.

I och med sitt beslut överlät Kristina och Mårten en unik kulturskatt till framtiden. Gården har, förutom det gamla och de nya boningshusen, många uthus, härbren, en bagarstuga och en bössmedja. Några av byggnaderna är daterade till 1700-talet. Det gör Gammelgården till en kunskapskälla om byggnadsskick, självhushållning, hantverkstekniker och folkkonst. Att gården står på ursprunglig plats, gör den ovanlig i sitt slag i Sverige.

Smedjan. Foto: Catasa/CC BY-SA 3.0

Detaljerna berättar historien

Under en guidad tur får man kliva in i det gamla boningshuset. Där ligger allt orört, till och med ett brev som aldrig blev färdigskrivet. Stämningen av en svunnen tid är mycket påtaglig.

Köket i mangårdsbyggnaden, med nybyggnadsår 1818. Foto: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet CC BY 2.5

I köket berättas det om hur gästerna som kom till gården behandlades. De fick skedar med ett rakt skaft, medan gårdsfolket fick böjda skaft, då det böjda skaftet gjorde att man kom längre ner i den gemensamma grötskålen. Sängarna var korta och man halvsatt och sov, för att inte ligga raklång likt den döde i kistan. Här finns många snillrika föremål, alla med sin historia.

Kristina och Mårten fick aldrig några barn, så Gammelgården blev testamenterad till dåvarande Los kommun, men ägs idag av Ljusdals kommun. Driften sköts av Fågelsjö Hembygdsförening.

Köket i mangårdsbyggnaden, med nybyggnadsår 1818. Foto: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet CC BY 2.5

Världsarv

Fågelsjö Gammelgård, eller som den också kallas Bortom Åa, är en av de sju hälsingegårdarna som tillhör världsarvet Hälsingegårdar. Gården blev förklarad byggnadsminne 2004 och världsarv 2012. Den ligger i Orsa Finnmark, i gränslandet mellan Hälsingland, Dalarna och Härjedalen.

Det var tack vare att hemmanet under 1700- och 1800-talen hade växt till ett av de rikaste i trakten som man hade råd att bekosta nybygget som kallas Amerikahuset.

Under sommarhalvåret ges guidade visningar och här finns också kafé och hantverksbutik.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Världsarvet Hälsingegårdar

Ett världsarv är en kultur- eller naturmiljö som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som kan bli ett världsarv bestäms utifrån UNESCO:s världarvskonvention från 1972.

Världsarvet Hälsingegårdar är Sveriges femtonde och instiftades 2012 med motiveringen:

”De stora, imponerande Hälsingegårdarna, med sina dekorativa rum för festligheter, återspeglar en extraordinär kombination av timmerbyggnad och folkkonststraditioner, rikedom och social status hos de oberoende bönder som byggt dem och av en lång kulturell tradition i Hälsingland.”

De sju gårdarna som ingår i världsarvet är Gästgivars i Vallsta; Bommars i Letsbo, väster om Ljusdal; Kristofers, i Stene, utanför Järvsö; Jon-Lars i Långhed, norr om Alfta; Erik-Anders i Asta utanför Söderala; Pallars i Långhed, Alfta och Fågelsjö Gammelgård i Fågelsjö, väster om Los.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading



Det gamla boningshuset på Fågelsjö Gammelgård byggdes 1818, men gården har anor från 1700-talet. Här syns också trähästen, Fågelsjöhästen. Foto: Catasa/CC BY-SA 3.0
Det gamla boningshuset på Fågelsjö Gammelgård byggdes 1818, men gården har anor från 1700-talet. Här syns också trähästen, Fågelsjöhästen. Foto: Catasa/CC BY-SA 3.0
Livsstil

Sevärdheter i Sverige: På Fågelsjö Gammelgård har tiden stått stilla

Eva Johansson

Låter det ofattbart för dig att låsa dörren till ditt hem, lämna alla dina saker där och aldrig återvända dit? Ja, kanske, men det var precis vad Kristina och Mårten Persson från byn Fågelsjö i Ljusdals kommun gjorde. Året var 1910.

Till julen 1910 stänger Kristina och Mårten Persson dörren till sitt gamla hem. De har bestämt sig för att lämna det till framtida generationer. De låter allt vara kvar i huset; mattor, textilier, möbler, kläder, husgeråd, bestick, bössor, ja alla saker som hörde hemmet till.

Kristina och Mårten går tvärs över gårdsplanen, till sitt nya hem, ett nybyggt hus med nya möbler och husgeråd. Det nya huset är för orten byggt i en helt annorlunda stil, det sägs att de fick inspiration från ett vykort från Amerika.

I och med sitt beslut överlät Kristina och Mårten en unik kulturskatt till framtiden. Gården har, förutom det gamla och de nya boningshusen, många uthus, härbren, en bagarstuga och en bössmedja. Några av byggnaderna är daterade till 1700-talet. Det gör Gammelgården till en kunskapskälla om byggnadsskick, självhushållning, hantverkstekniker och folkkonst. Att gården står på ursprunglig plats, gör den ovanlig i sitt slag i Sverige.

Smedjan. Foto: Catasa/CC BY-SA 3.0

Detaljerna berättar historien

Under en guidad tur får man kliva in i det gamla boningshuset. Där ligger allt orört, till och med ett brev som aldrig blev färdigskrivet. Stämningen av en svunnen tid är mycket påtaglig.

Köket i mangårdsbyggnaden, med nybyggnadsår 1818. Foto: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet CC BY 2.5

I köket berättas det om hur gästerna som kom till gården behandlades. De fick skedar med ett rakt skaft, medan gårdsfolket fick böjda skaft, då det böjda skaftet gjorde att man kom längre ner i den gemensamma grötskålen. Sängarna var korta och man halvsatt och sov, för att inte ligga raklång likt den döde i kistan. Här finns många snillrika föremål, alla med sin historia.

Kristina och Mårten fick aldrig några barn, så Gammelgården blev testamenterad till dåvarande Los kommun, men ägs idag av Ljusdals kommun. Driften sköts av Fågelsjö Hembygdsförening.

Köket i mangårdsbyggnaden, med nybyggnadsår 1818. Foto: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet CC BY 2.5

Världsarv

Fågelsjö Gammelgård, eller som den också kallas Bortom Åa, är en av de sju hälsingegårdarna som tillhör världsarvet Hälsingegårdar. Gården blev förklarad byggnadsminne 2004 och världsarv 2012. Den ligger i Orsa Finnmark, i gränslandet mellan Hälsingland, Dalarna och Härjedalen.

Det var tack vare att hemmanet under 1700- och 1800-talen hade växt till ett av de rikaste i trakten som man hade råd att bekosta nybygget som kallas Amerikahuset.

Under sommarhalvåret ges guidade visningar och här finns också kafé och hantverksbutik.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Världsarvet Hälsingegårdar

Ett världsarv är en kultur- eller naturmiljö som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som kan bli ett världsarv bestäms utifrån UNESCO:s världarvskonvention från 1972.

Världsarvet Hälsingegårdar är Sveriges femtonde och instiftades 2012 med motiveringen:

”De stora, imponerande Hälsingegårdarna, med sina dekorativa rum för festligheter, återspeglar en extraordinär kombination av timmerbyggnad och folkkonststraditioner, rikedom och social status hos de oberoende bönder som byggt dem och av en lång kulturell tradition i Hälsingland.”

De sju gårdarna som ingår i världsarvet är Gästgivars i Vallsta; Bommars i Letsbo, väster om Ljusdal; Kristofers, i Stene, utanför Järvsö; Jon-Lars i Långhed, norr om Alfta; Erik-Anders i Asta utanför Söderala; Pallars i Långhed, Alfta och Fågelsjö Gammelgård i Fågelsjö, väster om Los.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024