Under en tid var Falun Sveriges näst största stad, med internationell ryktbarhet – tack vare koppargruvan. Två tredjedelar av Europas koppar kom från Falu gruva. På ett besök vid gruvan idag gör vi en upptäcktsresa både under jord och i historien.

När Carl von Linné gjorde sin Dalaresa 1734 och nådde Falun noterade han särskilt luftkvalitén och hur dåligt det växte kring gruvan. Hans beskrivning är talande:

Hwartil tycktes mästa orsaken wara den mycket swafvelaktiga, vitriolfulla kalle och corrosive kåpparrökten, som Vulcani kåppargåssar antända wid Fahlun...

– Carl von Linné, ur Carl von Linnés Dalaresa

När vi går runt Stora Stöten känner vi en svag lukt av svavel kring stenhögarna. Det är dock långt ifrån den mörka svavelrök som låg över staden för några hundra år sedan och som var ett resultat av brytningen av kopparmalmen.

Det kan ha varit redan på 700-talet som man upptäckte kopparhaltig malm i området, och sedan började bryta den vid slutet av århundradet. Det var innan Sverige fanns som nation. Trots efterforskningar vet man dock inte säkert. Falu koppargruva har historiskt sett haft stor betydelse för Sveriges ekonomi och ställning i Europa. Vid 1600-talets mitt stod gruvan för två tredjedelar av Europas kopparbehov.

"Gruvfruns" regler

Vi följer med på en guidad tur ner i gruvan. Det är en spännande känsla att gå i gångarna och salarna och tänka att alla dessa hålrum har gjorts med mankraft. Guiden berättar om livet för gruvarbetarna förr och de risker de utsattes för. Trots det hårda arbetet hade det fördelen att man slapp arbete i dåligt väder och krigstjänstgöring.

Vi får veta att ”gruvfrun” hade vissa regler, som att man inte fick vissla eller svära i gruvan. Följde man reglerna kunde rikedomar vänta, men gjorde man det inte så kunde man råka ut för ras eller till och med dödsfall. Sådant var inte ovanligt i den stora gruvan och faktiskt var det här Sveriges första akutsjukhus öppnade, 1695.

Under turen får vi också en försmak av hur det kunde vara att tappa sin ljuskälla i gruvan så att den slocknade. När guiden släcker elbelysningen och sedan blåser ut lyktan där vi står blir det totalmörkt. På väg tillbaka för att avsluta sitt arbetsskift var det varken enkelt eller säkert att ta sig fram utan belysning. Vår guide tänder snart igen och berättar vidare om gruvans historia och förhållandena där nere.

Historia ur många aspekter

Gruvmuséets olika utställningar är välgjorda och genomtänkta. De täcker många olika aspekter kring gruvan, så som Falu gruvas historia, livet i gruvan, koppars del i svensk historia, gruvbrytningens tekniska utveckling och vad man använde koppar till. Här får vi också veta vilka bergsmännen var och medeltidens Sankt Örjans gilles plats i historien.

I muséet finns mycket att lära på ett intresseväckande sätt, ofta interaktivt. Det här är en plats som passar alla åldrar.

En man som spelade en viktig roll för utvecklingen av gruvdriften var uppfinnaren Christopher Polhem. Han var konstmästare, gruvans ingenjör, vid gruvan i början av 1700-talet och bidrog särskilt med att förbättra stånggångarna för kraftöverföring. På de tidigare 500-kronorssedlarna fanns Polhem avbildad tillsammans med ett av sina linspel vid gruvan.

I muséet hittar vi bland annat delar av hans mekaniska alfabet. Det handlade om att genom rörliga trämodeller lära känna de olika mekaniska egenskaper som gav upphov till vissa rörelser. Polhems alfabet består av 80 modeller som spelat en betydande pedagogisk roll för blivande uppfinnare och ingenjörer.

Ordning och reda

Lag och ordning skulle upprätthållas i gruvmiljön, inte minst för säkerhetens skull. En bok inne i muséet berättar om hur olika brott bestraffades. Det kunde handla om hur man skötte sitt arbete, men även hur man uppförde sig. Den 11 april 1660 dömdes fyra pojkar för att ha skött vindningen dåligt och för att de var uppkäftiga mot dem som hade gett dem en tillsägelse. Straffet blev att betala 10 mark silvermynt var till de fattiga och att rida trähästen.

En annan händelse inträffade den 25 augusti 1665, då två gruvdrängar dömdes för att ha åkt samtidigt på linan. När de mötte en uppåtgående tunna slog den ene i tunnan, föll och slog ihjäl sig. Gruvdrängen som överlevde bestraffades med 40 mark silvermynt i böter.

Den 17 juli 1666 dömdes Sofvals Per för att ha överfallit och slagit sin husbonde, bergsmannen Hans Göransson. Straffet blev två gatlopp. Den 29 september 1653 dömdes Erick Mickelssons hustru Sara för att ha svurit och förbannat på gruvplatsen, ”så hiskeligen att man fruktade att jorden skulle rämna”. Straffet blev 40 mark silvermynt i böter.

Alla hade sina sysslor

Falu gruva kom under en tid att bli navet i Sveriges ekonomi. En del av utställningen i gruvmuséet berättar just om detta och hur det var tack vare kristendomen som gruvan fick sin första storhetstid. Koppar behövdes då till bland annat kyrkklockor och krucifix.

Gruvan och den växande staden engagerade många människor. Förutom de som arbetade i gruvan fanns det de som ville göra affärer, det kom hantverkare, bönder och utländska experter. Människor i alla åldrar, och djur, hade sina sysslor. Till gruvbrytningen och hyttorna behövdes också bränsle, och behovet ökade hela tiden. Ved och kol hämtades allt längre bort ifrån, vilket gjorde att större delen av befolkningen i Dalarna så småningom var inblandade i arbetet för gruvan.

Bergsmännen var den tidens entreprenörer, som drev egna hyttor för anrikning av malmen, och med de allt större rikedomarna kom allt större makt, liksom konflikter.

Det finns mycket att se och lära på gruvområdet, och vi får en del att fundera över. Innan vår guidning av gruvan är slut passar jag på att fråga guiden om den symbol som vi ser på flera byggnader. Jag får veta att det är den alkemiska symbolen för koppar, men också för Venus och kvinna. Symbolen för man är även symbol för Mars och järn.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.