loadingMagnus Henrekson, nationalekonom och forskare på Institutet för näringslivsforskning, har lång erfarenhet av skolfrågor. Under det senaste året har han, på uppdrag av regeringen, sett över det svenska betygssystemet. Foto: Lisa Hallgren/SvD/TT
Magnus Henrekson, nationalekonom och forskare på Institutet för näringslivsforskning, har lång erfarenhet av skolfrågor. Under det senaste året har han, på uppdrag av regeringen, sett över det svenska betygssystemet. Foto: Lisa Hallgren/SvD/TT
Inrikes

Nytt grepp ska stoppa glädjebetygen

Malin Nordstrand

Att få bukt med så kallade glädjebetyg och få en likvärdig betygsättning i landet är avgörande för ett väl fungerande betygssystem. I dag sätts ribban för betygen högt eller lågt beroende på vilken skola du går på, något som skapar problem både för elever och samhället.

I samband med rapporter från Skolinspektionen om ett utbrett problem med så ka­llade glädjebetyg, och att betyg inte sätts på ett likvärdigt sätt i hela landet, tillsatte regeringen i fjol en utredning för att se över dagens betygssystem. Till särskild utredare tillsattes Magnus Henrekson, nationalekonom och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, som sedan 2015 har arbetat med skolfrågor, och skrivit både vetenskapliga artiklar och två böcker i ämnet.

Under det gångna året har utredningen tittat på hur man kan förändra systemet för att få bukt med dessa problem. Den slutliga rapporten ska presenteras för regeringen i mitten av februari nästa år.

Utredning för att stoppa betygsinflation

En utredning som tillsattes av regeringen i juni 2023 ska se över det svenska betygssystemet. Utredningen ska analysera och föreslå förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering.

Utredningen ska också analysera för- och nackdelar med systemet för betygssättning och meritvärdering i det svenska skolväsendet i relation till andra länders system.

Syftet är att betygen på ett rättvisande sätt ska spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget.

I Finland avgör studentskrivningar i slutet av gymnasiet helt och hållet elevens betyg. I Norge och Danmark avgörs betygen till hälften av studentskrivningar och resten av lärarsatta betyg, som inte är normerade nationellt.

Särskild utredare är Magnus Henrekson. Uppdraget ska redovisas den 21 februari 2025.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMagnus Henrekson, nationalekonom och forskare på Institutet för näringslivsforskning, har lång erfarenhet av skolfrågor. Under det senaste året har han, på uppdrag av regeringen, sett över det svenska betygssystemet. Foto: Lisa Hallgren/SvD/TT
Magnus Henrekson, nationalekonom och forskare på Institutet för näringslivsforskning, har lång erfarenhet av skolfrågor. Under det senaste året har han, på uppdrag av regeringen, sett över det svenska betygssystemet. Foto: Lisa Hallgren/SvD/TT
Inrikes

Nytt grepp ska stoppa glädjebetygen

Malin Nordstrand

Att få bukt med så kallade glädjebetyg och få en likvärdig betygsättning i landet är avgörande för ett väl fungerande betygssystem. I dag sätts ribban för betygen högt eller lågt beroende på vilken skola du går på, något som skapar problem både för elever och samhället.

I samband med rapporter från Skolinspektionen om ett utbrett problem med så ka­llade glädjebetyg, och att betyg inte sätts på ett likvärdigt sätt i hela landet, tillsatte regeringen i fjol en utredning för att se över dagens betygssystem. Till särskild utredare tillsattes Magnus Henrekson, nationalekonom och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, som sedan 2015 har arbetat med skolfrågor, och skrivit både vetenskapliga artiklar och två böcker i ämnet.

Under det gångna året har utredningen tittat på hur man kan förändra systemet för att få bukt med dessa problem. Den slutliga rapporten ska presenteras för regeringen i mitten av februari nästa år.

Utredning för att stoppa betygsinflation

En utredning som tillsattes av regeringen i juni 2023 ska se över det svenska betygssystemet. Utredningen ska analysera och föreslå förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering.

Utredningen ska också analysera för- och nackdelar med systemet för betygssättning och meritvärdering i det svenska skolväsendet i relation till andra länders system.

Syftet är att betygen på ett rättvisande sätt ska spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget.

I Finland avgör studentskrivningar i slutet av gymnasiet helt och hållet elevens betyg. I Norge och Danmark avgörs betygen till hälften av studentskrivningar och resten av lärarsatta betyg, som inte är normerade nationellt.

Särskild utredare är Magnus Henrekson. Uppdraget ska redovisas den 21 februari 2025.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024