loadingTiden är mogen för ökad insyn i friskolorna, enligt skolminister Lotta Edholm (L). "Jag tror att de allra flesta svenskar ser det som självklart att man ska kunna se hur skolpengen används, till exempel". säger hon. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Tiden är mogen för ökad insyn i friskolorna, enligt skolminister Lotta Edholm (L). "Jag tror att de allra flesta svenskar ser det som självklart att man ska kunna se hur skolpengen används, till exempel". säger hon. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Ökad insyn i friskolor – ett steg närmare

Anna Lena Wallström/TT

Regeringen har utlovat att insynen i fristående skolor ska öka. Frågan är hur. Ytterligare ett förslag läggs nu på bordet, jämte de två redan kända.

Frågan om allmänhetens möjlighet till insyn i privat ägda, men skattefinansierade, skolor har debatterats och utretts i åratal. Två möjliga lösningar presenterades i ett utredningsförslag i våras.

Det ena går ut på att den grundlagsfästa offentlighetsprincipen ska gälla även friskolor, på precis samma sätt som för kommunala skolor.

Det andra förslaget handlar om en särskild insynslag för friskolor, med viss begränsning av den information friskolorna ska vara skyldiga att lämna ut. Förslaget tillkom sedan den nuvarande regeringen tillträtt, och är i linje med Tidöavtalet. Motiveringen har varit att full insyn skulle bli för arbetskrävande för små friskoleägare.

"Rimlig tid"

Men när betänkandet nu går ut på remiss finns ett tredje förslag tillfogat. Det har utarbetats på regeringskansliet och går ut på att friskolorna ska omfattas av offentlighetsprincipen, men att huvudmän som bara äger en eller två skolor inte avkrävs samma snabba service. En förälder, journalist eller annan som vill sätta sig in i skolans verksamhet ska få ta del av information "inom rimlig tid" och inte "skyndsamt". Det betyder, enligt förslaget, en vecka i stället för en dag. Det föreslås också mildare krav vad gäller arkivering och på vilket sätt allmänheten ska kunna ta del av handlingar.

Skolminister Lotta Edholm (L) ser två starka skäl för att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor: Dels är det det enklaste sättet att säkra framtida tillgång till statistik om skolor, dels är offentlighetsprincipen väl förankrad.

– Med en insynslag riskerar vi att den först måste sätta sig innan man ser hur den fungerar, säger hon.

Juridisk kompetens

Hon ser ingen risk för att små friskolor medvetet skulle förhala information.

– Tanken är ju att göra det hanterbart för verksamheter som inte har egna jurister, och som kan ha svårt att snabbt avgöra vad som ska lämnas ut eller inte. Information om enskilda elever ska ju inte lämnas ut, till exempel.

Samtliga oppositionspartier vill att offentlighetsprincipen införs för friskolor. Det gör alltså även Liberalerna efter att ha svängt i frågan. Det nya, tredje förslaget skulle kunna ses som en möjlig väg för L att få med sig övriga Tidöpartier.

– Vi får ju ha en diskussion. Men de övriga Tidöpartierna har tyckt att det är intressant att få även det här förslaget granskat genom ett remissförfarande, säger Lotta Edholm.

De tre förslagen

De tre förslagen i korthet:

1. Offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolor på samma sätt som kommunala.

2. En anpassad insynslag, som ger viss men inte fullständig tillgång till fristående skolors handlingar.

3. Offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolor, men med lägre krav på de allra minsta friskoleägarna. Detta ska gälla exempelvis hur snabbt de begärda handlingarna ska expedieras. Större friskolehuvudmän får lättnadsregler under det första året som offentlighetsprincipen börjat gälla.

Källa: Utbildningsdepartementet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTiden är mogen för ökad insyn i friskolorna, enligt skolminister Lotta Edholm (L). "Jag tror att de allra flesta svenskar ser det som självklart att man ska kunna se hur skolpengen används, till exempel". säger hon. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Tiden är mogen för ökad insyn i friskolorna, enligt skolminister Lotta Edholm (L). "Jag tror att de allra flesta svenskar ser det som självklart att man ska kunna se hur skolpengen används, till exempel". säger hon. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Ökad insyn i friskolor – ett steg närmare

Anna Lena Wallström/TT

Regeringen har utlovat att insynen i fristående skolor ska öka. Frågan är hur. Ytterligare ett förslag läggs nu på bordet, jämte de två redan kända.

Frågan om allmänhetens möjlighet till insyn i privat ägda, men skattefinansierade, skolor har debatterats och utretts i åratal. Två möjliga lösningar presenterades i ett utredningsförslag i våras.

Det ena går ut på att den grundlagsfästa offentlighetsprincipen ska gälla även friskolor, på precis samma sätt som för kommunala skolor.

Det andra förslaget handlar om en särskild insynslag för friskolor, med viss begränsning av den information friskolorna ska vara skyldiga att lämna ut. Förslaget tillkom sedan den nuvarande regeringen tillträtt, och är i linje med Tidöavtalet. Motiveringen har varit att full insyn skulle bli för arbetskrävande för små friskoleägare.

"Rimlig tid"

Men när betänkandet nu går ut på remiss finns ett tredje förslag tillfogat. Det har utarbetats på regeringskansliet och går ut på att friskolorna ska omfattas av offentlighetsprincipen, men att huvudmän som bara äger en eller två skolor inte avkrävs samma snabba service. En förälder, journalist eller annan som vill sätta sig in i skolans verksamhet ska få ta del av information "inom rimlig tid" och inte "skyndsamt". Det betyder, enligt förslaget, en vecka i stället för en dag. Det föreslås också mildare krav vad gäller arkivering och på vilket sätt allmänheten ska kunna ta del av handlingar.

Skolminister Lotta Edholm (L) ser två starka skäl för att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor: Dels är det det enklaste sättet att säkra framtida tillgång till statistik om skolor, dels är offentlighetsprincipen väl förankrad.

– Med en insynslag riskerar vi att den först måste sätta sig innan man ser hur den fungerar, säger hon.

Juridisk kompetens

Hon ser ingen risk för att små friskolor medvetet skulle förhala information.

– Tanken är ju att göra det hanterbart för verksamheter som inte har egna jurister, och som kan ha svårt att snabbt avgöra vad som ska lämnas ut eller inte. Information om enskilda elever ska ju inte lämnas ut, till exempel.

Samtliga oppositionspartier vill att offentlighetsprincipen införs för friskolor. Det gör alltså även Liberalerna efter att ha svängt i frågan. Det nya, tredje förslaget skulle kunna ses som en möjlig väg för L att få med sig övriga Tidöpartier.

– Vi får ju ha en diskussion. Men de övriga Tidöpartierna har tyckt att det är intressant att få även det här förslaget granskat genom ett remissförfarande, säger Lotta Edholm.

De tre förslagen

De tre förslagen i korthet:

1. Offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolor på samma sätt som kommunala.

2. En anpassad insynslag, som ger viss men inte fullständig tillgång till fristående skolors handlingar.

3. Offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolor, men med lägre krav på de allra minsta friskoleägarna. Detta ska gälla exempelvis hur snabbt de begärda handlingarna ska expedieras. Större friskolehuvudmän får lättnadsregler under det första året som offentlighetsprincipen börjat gälla.

Källa: Utbildningsdepartementet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024